Forskning om virus

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1101 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

U2018/

01588/F

Utbildningsdepartementet

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1101 av Betty Malmberg (M)
Forskning om virus

Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka forskningen inom virologi och/eller antivirala läkemedel.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka den medicinska forskningen. I regeringens forsknings- och innovationsproposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” (prop. 2016/17:50) prioriteras forskning inom hälsoområdet och life science.

Staten avsätter varje år stora belopp till medicinsk forskning. Ämnesrådet för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet fördelar årligen närmare en miljard kronor till medicinsk forskning. Genom det s.k. ALF-avtalet (som reglerar samarbetet mellan staten och vissa landsting inom bland annat klinisk forskning) finansierar staten klinisk forskning inom hälso- och sjukvården med drygt 1,7 miljarder kronor om året. För att främja hög kvalitet på den kliniska forskningen införs fr.o.m. 2019 en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell. Vidare går delar av de s.k. basanslagen till universitet och högskolor till medicinsk forskning.

Merparten av alla dessa medel fördelas genom att forskarna själva formulerar sina forskningsfrågor, och att medel fördelas till den bästa forskningen, inklusive virologi, i fri konkurrens. Med det sagt finns det förstås tillfällen när regeringen av olika anledningar väljer att rikta medel till specifika forskningsfält. I forsknings- och innovationspropositionen valde regeringen att prioritera antibiotikaresistens. Resistensproblematiken är en av våra stora globala utmaningar. Antibiotikaresistens leder inte bara till ökat lidande, dödsfall och höga kostnader, den utgör också ett reellt hot mot den moderna hälso- och sjukvård som vi har idag. En satsning på antibiotikaresistensforskning bidrar till förbättrad hantering av bakteriella infektioner generellt och har inte enbart påverkan på de fall som direkt involverar resistens.

I Vetenskapsrådets ämnesöversikter från 2014 konstateras att Sverige har många styrkeområden inom infektionsforskning, inklusive områden inom virologin. Ett exempel är svensk epidemiologisk forskning rörande sambandet mellan papillomvirus och cervixcancer, vilket lett till etablering av förebyggande vaccinationsprogram både i Sverige och internationellt.

Det är viktigt att forskningen inom detta område blir öppet tillgänglig. Regeringens målbild i forskningspropositionen är att alla vetenskapliga publikationer och forskningsdata som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga. Det innebär att forskare och företag får snabbare tillgång till de senaste resultaten för att stärka forskning inom virologi och framtagande av antivirala läkemedel.

Regeringen följer kontinuerligt utvecklingen vad gäller forskningsbehoven inom olika områden.

Stockholm den 10 april 2018

Helene Hellmark Knutsson