Forskning om vätgasteknik
Svar på skriftlig fråga 2020/21:996 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:996 av Ann-Sofie Alm (M)
Forskning om Vätgasteknik
Ann-Sofie Alm har frågat mig om jag avser att verka för att resurser till forskning om svensk vätgasteknik förs in i den kommande forskningspropositionen.
Regeringens forsknings- och innovationsproposition överlämnades till riksdagen den 17 december 2020. Propositionen innebär en kraftfull förstärkning av medlen till svensk forskning och innovation. Totalt sker en nivåhöjning med 3,4 miljarder redan nästa år och 3,75 miljarder kronor år 2024. Exempelvis presenteras strategiska satsningar för att möta samhällsutmaningar inom områdena klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt demokratiskt och starkt samhälle. Medlen till universitet och högskolor ökar med 900 mnkr som dessutom får en tillfällig satsning 2021 på 500 mnkr. Vetenskapsrådet tillförs 215 mnkr för fri forskning samt 140 mnkr för utlysning av excellenscentra. Dessutom görs ytterligare satsningar på innovation via Vinnova och RISE.
Forsknings- och innovationspropositionen innehåller ingen särskild satsning på vätgasteknik. Däremot kan de ökade resurserna som tillförs universitet och högskolor samt Vetenskapsrådet användas inom alla forskningsområden, exempelvis för forskning om vätgasteknik. Även innovationssatsningarna via Vinnova och RISE kan användas inom många olika områden.
Energimyndigheten är den forskningsfinansiär som har huvudansvar för svensk energiforskning. Regeringens politik inom energiforskningsområdet kommer att presenteras i en särskild energiforskningsproposition våren 2021. Energimyndigheten stödjer redan vätgasutvecklingen både genom forskning och industriellt orienterade program som Industriklivet och har hittills finansierat vätgasprojekt med över en halv miljard kronor.
I budgetpropositionen 2021 föreslås en särskild satsning där medel avsätts för svenskt deltagande i kommande ”viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse” (IPCEI) som godkänns av Europeiska kommissionen. Med utgångspunkt i denna satsning har regeringen den 17 december 2020 uppdragit åt Energimyndigheten att stödja svenskt deltagande i ett kommande IPCEI med inriktning mot vätgas.
Därtill förlänger regeringen Energimyndighetens pågående uppdrag att främja forskning om hållbara biobränslen för flyg och arbetet med ett innovationskluster för fossilfria flygtransporter 2045. Satsningen kommer att omfatta utvecklingen av elflyg och vätgasdrift.
Stockholm den 22 december 2020
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2020/21:996 av Ann-Sofie Alm (M) (Besvarad 2020-12-22)
Fråga 2020/21:996 Forskning om vätgasteknik
av Ann-Sofie Alm (M)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Flyget är och kommer för lång tid framöver att vara det trafikslag som kan erbjuda långväga tillgänglighet med rimlig restid. Men flyget behöver precis som alla branscher ställas om och bli mer hållbart, och med rätt åtgärder kan flyget bli fossilfritt. Elflyg nämns ofta, men elflyg har sina begränsningar i effekt, vilket visar sig i begränsningar av flygsträcka och flygkraft för tunga transporter.
Vägen mot fossilfrihet består av många olika insatser, och den senaste tiden har allt större hopp satts till användningen av grön vätgas som ersättning för dagens flygfotogen. Nyligen presenterade Airbus sina nya konceptflygplan för fossilfritt flyg, vilka alla bygger på någon form av vätgasdrift. Stora satsningar på vätgas sker nu i Europas ledande flygnationer och görs av EU. Sverige får inte halka efter i denna utveckling. Med utgångspunkt i känd forskning vet vi att vätgasflyget kräver avancerad men inte revolutionerande teknik. Svenska högskolor och svensk industri har inlett forskning om tekniken för vätgasdrivna flygplan. Andra europeiska länder planerar också för vätgasflyg. Sverige behöver nu snabbt öka satsningarna och också det internationella samarbetet.
Sveriges största civila flygindustri GKN Aerospace i Trollhättan har presenterat hur flyget kan bli fossilfritt, vilken roll vätgasen har i detta och hur svensk industri kan ta en ledande roll i denna utveckling. Men det krävs att Sverige vågar satsa, politiskt och ekonomiskt.
Min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans är därför:
Avser statsrådet att verka för att resurser till forskning om svensk vätgasteknik förs in i den kommande forskningspropositionen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.