Forskning om lönebildning
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1003 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr A2016/00770/SV | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknadsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1003 av Mats Persson (L) Forskning om lönebildning
Mats Persson har frågat statsministern vilken forskning som oerhört tydligt visar att sänkta löner för några kommer att pressa ned lönerna för den fjärdedel som tjänar sämst.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Lönebildningen är ett komplext område där flera faktorer kan påverka utfallet när förutsättningarna för lönesättningen ändras. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen. Eftersom vi har kollektivavtalsbaserade löner är forskningen avseende svenska minimilöner knapphändig. En stor del av den forskning som har bedrivits gällande förändringar av minimilönenivåer avser amerikanska förhållanden.
I en bok utgiven 1995 visar Card och Kreuger att höjningen av minimilönen i USA 1991 hade en påverkan på löner upp till den första kvartilen i lönefördelningen, det vill säga för den fjärdedel som har lägst löner.
Det finns även två nya amerikanska studier som visar på spridningseffekter av höjda minimilöner. I januarinumret av American Economic Journal visar Autor m.fl. att tioprocentiga höjningar av minimilönen leder till tydliga löneökningar i de nedre inkomstskikten för att avta över den första kvartilen. I en annan studie av Lopresti m.fl. från 2015 kom författarna fram till liknande resultat. Även om löner ofta betraktas vara trögrörliga nedåt är tolkningen att spridningseffekterna även gäller vid sänkta minimilöner.
Regeringens bedömning är att dessa amerikanska studier även kan vara relevanta för svensk arbetsmarknad. Professor Lars Calmfors skriver i en artikel i Dagens Nyheter den 1 mars 2016 att lägre ingångslöner antagligen för med sig en viss press nedåt också på den allmänna lönenivån för lågutbildade.
I sektorer som till exempel detaljhandeln och hotell- och restaurang har en stor andel av arbetstagarna lönenivåer i närheten av branschernas lägstlöner. Dessa branscher skulle sannolikt påverkas av lägre ingångslöner.
Stockholm den 6 april 2016
Ylva Johansson
Skriftlig fråga 2015/16:1003 av Mats Persson (L) (Besvarad 2016-04-06)
Fråga 2015/16:1003 Forskning om lönebildning
av Mats Persson (L)
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Regeringens myndighet Finanspolitiska rådet har föreslagit att nya typer av jobb med låg lön och låga kvalifikationskrav tas fram. Flera partier har föreslagit särskilda anställningsformer med bland annat lägre lönenivåer riktade till grupper som i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Från Liberalernas sida har vi föreslagit startjobb för nyanlända under de första fem åren och för ungdomar upp till 23 år.
Statsminister Stefan Lövfen sa i riksdagen den 16 mars 2016: Det går inte att isolera några gruppers löner och tro att det inte påverkar andra. Och det visar också forskningen. Den är oerhört tydlig på det här området. Den pekar på att sänkta löner för några kommer att pressa ned lönerna för den fjärdedel av löntagarna som tjänar sämst. Det motsvarar i Sverige 1 miljon löntagare.
Jag vill fråga statsminister Stefan Löfven följande:
Vilken är den oerhört tydliga forskningen på det här området som statsministern hänvisar till?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.