Försenade frågesvar

Svar på skriftlig fråga 1994/95:1133 besvarad av Statsminister INGVAR CARLSSON

den 5 september

Svar på fråga 1994/95:1133

Statsminister INGVAR CARLSSON

Sonja Rembo har frågat mig vilka åtgärder jag kan tänkas vidta för
att organisera regeringskansliets arbete så att riksdagsledamöternas
frågor under sommaren kan besvaras skriftligt inom, som Sonja Rembo
formulerar det, ”stipulerade två veckor”.

I sommar har för första gången möjligheten funnits för riksdagens
ledamöter att få skriftliga svar från statsråden när riksdagen inte varit
samlad. Möjligheten har utnyttjats flitigt - Sonja Rembos fråga har
nummer 133. Bestämmelserna om frågor för skriftliga svar finns i riks-
dagsordningen (6 kap. 3 §) och dess tilläggsbestämmelser (6.3.1 och
6.3.2). Någon tidsgräns för frågornas besvarande finns inte, men om
svar inte lämnas inom 14 dagar efter det frågan har framställts skall
vederbörande statsråd meddela kammarens kansli när frågan kommer
att besvaras eller om den inte kommer att besvaras. Riksdagsutredning-
en - som lade fram förslaget om skriftliga svar på frågor under som-
maruppehållet - övervägde om en tidsgräns för de skriftliga svaren
skulle gälla. Utredningen ansåg dock att någon tidsfrist inte skulle
införas eftersom en sådan skulle innebära ett avsteg från gällande ord-
ning att det i princip inte finns någon skyldighet för ett statsråd att
besvara en fråga (se förs. 1993/94:TK1 s. 93). Konstitutionsutskottet
anslöt sig till den av Riksdagsutredningen föreslagna ordningen, och
riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (bet.
1993/94:Kul8 avsnitt 1.6, rskr. 1993/94:425 och bet. 1994/95:KU2,
rskr. 1994/95:4).

Jag har inte tillgång till uppgifter om när sommarens frågesvar
kommit frågarna till handa med posten. Fram till den 25 augusti, dvs.
dagen efter den när Sonja Rembo ställde sin fråga, har emellertid något
mer än 100 skriftliga frågesvar lämnats över till kammarkansliet. Unge-
fär tre fjärdedelar av frågorna har därvid besvarats senast under den
andra veckan efter den under vilken de har framställts, i många fall
tidigare. Om så inte har skett har meddelanden om senare svar alltid
lämnats inom de 14 dagar som anges i riksdagsordningens tilläggsbe-
stämmelser. De gällande bestämmelserna har således följts.

Sedan lång tid är regeringsarbetet under juli och början av augusti
organiserat så att ett mindre antal statsråd svarar för samtliga departe-
ment. Denna ordning har ansetts rimlig för att inte bara t.ex. riksdags-
ledamöterna utan även statsråden skall kunna få en viss avkoppling
under den vanligaste semesterperioden. Den medför dock att de tillfrå-
gade statsråden inte alltid kan lämna sina frågesvar innan tvåveckors-
fristen för meddelande om svarstidpunkt har löpt ut. Under tid som
riksdagen är samlad brukar inte en ersättare för ett statsråd besvara
frågor som riktats till statsrådet. Regeringen har under den gångna
sommaren följt samma ordning när det gäller de skriftliga frågesvaren.
Men det är naturligtvis tänkbart att de vikarierande statsråden svarar i
de tillfrågades ställe och att svarstiderna på så sätt kortas ned. Å andra
sidan kanske de riksdagsledamöter som framställer frågorna vill ha svar
från just de statsråd som annars under året skulle svara och som leda-

möterna då skulle ha fråge- eller interpellationsdebatter med i liknande
ämnen.

Min bedömning av de första månadernas verksamhet med skriftliga
frågesvar är att statsråden levt upp till gällande regler och att några
sådana organisatoriska förändringar i regeringskansliets arbetsformer
som Sonja Rembo tar upp inte är aktuella.