Försämrade drivkrafter för högre utbildning
Svar på skriftlig fråga 2015/16:31 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr U2015/04589/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:31 av Erik Bengtzboe (M) Försämrade drivkrafter för högre utbildning
Erik Bengtzboe har frågat mig hur jag ser på försämrade ekonomiska drivkrafter för högre utbildning, och om jag ser några problem som utbildningsystemet kommer att vara tvunget att möta för att kompensera detta.
Regeringens mål är att Sverige ska vara ledande kunskaps- och forskningsnation. För att nå dit föreslår regeringen olika åtgärder för att säkerställa att Sverige utvecklas som kunskapssamhälle. Högskoleutbildning skapar en välutbildad arbetskraft vilket ger förutsättningar för forskning och ökad kunskap. Utbildning och forskning ger en möjlighet för Sverige att möta framtidens stora samhällsutmaningar och är avgörande för framtidens jobb och Sveriges konkurrenskraft.
De senaste tio åren har det blivit svårare att komma in på högskoleutbildningar och samtidigt har utbyggnaden av högskolan stannat av. Det trots att antalet sökande till högskolan varit mycket högt. Högskoleutbildning bidrar till bildning och enskilda individers utveckling, samhällsengagemang och kritiska tänkande. På så sätt bidrar den till att individer kan klara omställning i arbetslivet och verkar för ett livslångt lärande.
För att ge fler möjlighet att studera i högskolan genomför regeringen nu en omfattande utbyggnad som 2019 beräknas ha ökat antalet helårsstudenter med 14 600. I utbyggnaden ingår även riktade satsningar för fler utbildningsplatser mot yrken där det i dag råder brist på utbildad personal.
Regeringen föreslår också i budetpropositionen för 2016 en stor satsning på kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning. Genom denna satsning får nyanlända större möjligheter att utnyttja sin kompentens och samhället stärks av att denna kompetens tas tillvara.
Regeringens satsningar på högskoleutbildning gör det möjligt för fler studenter att utbilda sig i högskolan. En utbyggd högskola ger fler individer möjlighet till vidareutbildning och ett livslångt lärande. Med riktade satsningar på bristyrken kan tillgången på arbetskraft stärkas inom för vår välfärd centrala sektorer som hälso- och sjukvården och skolan. Vi vet också att högskoleutbildade sedan länge haft lägre arbetslöshet än lågutbildade oavsett konjunkturläge.
Regeringens investeringar i högre utbildning är investeringar både för individ och för samhälle.
Stockholm den 29 september
Helene Hellmark Knutsson
Skriftlig fråga 2015/16:31 av Erik Bengtzboe (M) (Skickad 2015-09-30)
Fråga 2015/16:31 Försämrade drivkrafter för högre utbildning
av Erik Bengtzboe (M)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Sverige ska konkurrera genom att vara ett kunskapssamhälle och inte genom att vara ett låglönesamhälle. Det är en devis som länge präglat den svenska samhällsdebatten.
När vänsterregeringen häromdagen presenterade sin höstbudget medför den kraftigt höjda marginalskatter. Det medför direkt att de ekonomiska drivkrafterna för högre utbildning blir sämre, och därmed lägre intresse.
Mot bakgrund av detta vill jag därför fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson hur statsrådet ser på försämrade ekonomiska drivkrafter för högre utbildning, och om statsrådet ser några problem som utbildningssystemet kommer att vara tvunget att möta för att kompensera för detta.
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.