Förföljelsen av kristna

Svar på skriftlig fråga 2019/20:798 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Utrikesdepartementet

Utrikesminister

n

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:784 av Staffan Eklöf (SD)

Sveriges arbete för kristnas rätt att inte förföljas och fråga 2019/20:798 av Robert Halef (KD) Förföljelsen av kristna

Staffan Eklöf har frågat mig vad jag som utrikesminister och regeringen gör för att motverka förföljelse av kristna i andra länder och i flyktingläger och Robert Halef har frågat mig om jag via FN och EU avser verka för att införa sanktioner mot länder, personer och enheter som inte respekterar religionsfriheten samt för att FN ska ta fram en handlingsplan för att skydda och säkra kristnas fortsatta existens i Mellanöstern.

Jag ämnar svara samlat på dessa frågor.

Religions- och övertygelsefrihet är en mänsklig rättighet som gäller för alla överallt. Alla ska kunna leva och manifestera sin tro utan rädsla för att bli hotade eller förföljda på grund av sin religion eller övertygelse eller för att de väljer att inte ha en tro.

Den utveckling vi sett med kraftigt ökad diskriminering, trakasserier, tvångskonvertering och våld kopplat till människors religiösa och icke-religiösa identiteter i olika länder är mycket oroande. Sverige arbetar på bred front för att försvara och skydda individens frihet att välja religions- eller övertygelseuppfattning och skydda minoriteter, inklusive kristna minoriteter i olika länder och de som befinner sig på flykt.

Sverige är aktiv och pådrivande inom EU för att EU fortsatt ska ha en stark och enad röst till skydd för religions- och övertygelsefrihet.

Sedan en tid tillbaka förs diskussioner om att införa en global EU-sanktionsregim för mänskliga rättigheter. Tanken är att sanktioner ska kunna riktas mot individer som begår kränkningar eller övergrepp av de mänskliga rättigheterna, däribland religions- och övertygelsefriheten, oavsett i vilket land detta görs eller om det finns koppling till en specifik stat. Sverige ser positivt på initiativet och tar aktiv del i förhandlingarna, och arbetet går framåt. Det finns i nuläget en rad sanktionsregimer, kopplade till specifika länder, som innebär att sanktioner kan riktas mot individer som begår kränkningar och övergrepp mot mänskliga rättigheter.

FN:s generalförsamling antog 2018 en resolution innehållandes en lista på åtgärder som ses som en handlingsplan med syfte att bekämpa intolerans, stigmatisering och diskriminering mot personer, baserat på religion eller tro. Sverige verkar inom FN för att på bred front försvara och skydda individens frihet att välja religions- eller trosuppfattning och skydda minoriteter, inklusive kristna minoriteter i olika länder såsom i Mellanöstern, och de som befinner sig på flykt.

Genom regeringens särskilda sändebud för interkulturell och interreligiös dialog driver Sverige bland annat frågan om kristnas åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och vad mer som kan göras för att motverka förföljelsen av kristna och andra utsatta religiösa minoriteter med särskilt fokus på mellanöstern regionen. Ambassadören för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer driver samtliga fri- och rättigheter inklusive skyddet för religions- och övertygelsefriheten. Regeringen har också ett särskilt sändebud för religion i fred och konflikt som är verksam i frågan.

Som ett led i att belysa och därmed motverka förföljelse grundad på religions- och övertygelsefrihet inkluderar Sverige, och kommer att fortsätta göra det, religions- och övertygelsefrihet i de rekommendationer vi ger till andra länder inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) i den så kallade allmänna Universal Periodic Review. Regeringen belyser också religions- och övertygelsefrihet i de landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som publiceras.

Det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet når personer som befinner sig på flykt i flyktingläger. Utvecklingssamarbetet är en väsentlig del av Sveriges ansträngningar för att stärka de mänskliga rättigheterna och förebygga den våldsbejakande extremism som religiösa minoriteter ofta faller offer för. Samverkan med religions- eller övertygelsebaserade organisationer är viktig då dessa kan ha en roll som samarbetspartners inom ramen för Sveriges humanitära och utvecklingssamarbete för att motverka förföljelse av personer, inklusive kristna, på grund av deras religions- eller övertygelsefrihet.

Sverige avser fortsätta arbeta med dessa frågor och därmed bidra till att stärka religions- och övertygelsefriheten och skydda minoriteter, inklusive kristna minoriteter, världen över.

Stockholm den 29 januari 2020

Ann Linde

Skriftlig fråga 2019/20:798 av Robert Halef (KD) (Besvarad 2020-02-05)

Fråga 2019/20:798 Förföljelsen av kristna

av Robert Halef (KD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 15 januari anordnade riksdagens tvärpolitiska kommitté för kristna folkgruppers rättigheter ett seminarium tillsammans med organisationen Open Doors. Detta med anledning av att organisationens årliga rapport, World Watch List, presenterades. Rapporten listar de 50 länder som är värst för kristna att leva i, och i dessa länder utsätts 260 miljoner kristna för systematisk förföljelse.

Förföljelsen mot kristna i världen har ökat ständigt under de senaste decennierna. Våld, förtryck och systematiskt planerade övergrepp av islamistiska terrororganisationer hotar kristnas existens i Mellanöstern och i vissa länder i Afrika. Det gäller även i kommunistiska länder, såsom Nordkorea och Kina, där intoleransen och förföljelsen är stor.

Under förra året tog det brittiska utrikesdepartementet fram en rapport som slår fast att kristna är de mest förföljda i världen. Rapporten konstaterar att förföljelsen av kristna på allt fler platser närmar sig definitionen av ett folkmord. Vi har redan sett hur Islamiska staten (IS) gjort sig skyldiga till detta avskyvärda brott i Syrien och Irak. I den brittiska rapporten framgår att kristna utgjorde 20 procent av befolkningen i Mellanöstern och Nordafrika för 100 år sedan. I dag är siffran bara 4 procent. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att via FN och EU verka för att införa sanktioner mot länder, personer och enheter som inte respekterar religionsfriheten samt för att FN ska ta fram en handlingsplan för att skydda och säkra kristnas fortsatta existens i Mellanöstern?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.