Föreskriftsrätt till Boverket

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1079 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Fi2020/01048/SPN

Finansdepartementet

Finansmarknads- och bostadsministern

biträdande finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1079 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Föreskriftsrätt till Boverket

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig varför regeringen inte har gett Boverket en föreskriftsrätt så att Boverket kan genomföra de exempel som redovisas i rapport 2016:30, och om regeringen avser att lämna en föreskrift inom en snar framtid?

Regeringen har, bl.a. mot bakgrund av den utveckling av mark- och miljödomstolarnas praxis som skett sedan nya plan- och bygglagen trädde i kraft 2011, gett Boverket i uppdrag att utreda behovet av definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd i plan- och bygglagstiftningen. I Boverkets rapport Uppdrag att utreda definitioner på byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare (2014:4) föreslås att Boverket ska ges ett bemyndigande från regeringen att besluta om de föreskrifter som behövs för att förklara och beskriva hur definitionerna ska förstås. Rapporten har remitterats och mot bakgrund av den remisskritik som inkom gavs Boverket i uppdrag att ta fram ett förslag till författningsreglering avseende vissa centrala termer som behövs vid tillämpning av plan- och bygglagen. I Boverkets rapport Exempel på reglering av byggnadsverks höjder och våningsantal (2016:30) ges exempel på hur sådana föreskrifter skulle kunna se ut i vissa valda delar. Även den rapporten har remitterats. Flera remissinstanser har varit kritiska mot Boverkets förslag och exempel. Bl.a. har det ifrågasatts om den föreskriftsrätt som föreslås av Boverket är lämplig och om en sådan ens är möjlig utan lagändring. Rapporterna bereds för närvarande av Finansdepartementet.

Ett centralt problem kopplat till definitionerna är när det genom rättspraxis tydliggörs hur en planbestämmelse ska tolkas och ett byggnadsverk därigenom i vissa fall blir planstridigt trots att det inte var det när lov för det gavs. Det finns i dag ett krav på att ett byggnadsverk ska överensstämma med gällande detaljplan för att bygglov ska ges, vilket alltså i vissa fall ger ett orimligt resultat som bara kan undvikas genom att en ny detaljplan tas fram. Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för bygglov för att det ska bli enklare, effektivare och mer ändamålsenligt (dir. 2020:4). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. föreslå vilka åtgärder som bör få genomföras i strid med detaljplan och områdesbestämmelser, och analysera och vid behov föreslå förändringar i kravet på planenligt utgångsläge med utgångspunkten att anpassa det till olika situationer där det anses vara lämpligt att tillåta lovpliktiga åtgärder, trots att byggnadsverket strider mot gällande detaljplan.

Stockholm den 18 mars 2020

Per Bolund