Förebyggande av kriminalitet
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3597 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:3597 av Lotta Olsson (M)
Förebyggande av kriminalitet
Lotta Olsson har frågat mig om jag har tagit del av Kriminalvårdens rapport om ADHD som riskfaktor för kriminalitet, och om jag i så fall har för avsikt att vidta åtgärder på området i förebyggande syfte.
Brottsförebyggande arbete och att minska risken för återfall i brott är prioriterade frågor för regeringen.
Regeringens brottsförebyggande program Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126) beskriver hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. I programmet lyfts skolan fram som en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet. Det framgår också av programmet att en grupp barn och unga som särskilt bör uppmärksammas är de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD. Regeringen har under de senaste åren vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka kompetensen om olika funktionsnedsättningar och för att säkerställa att alla elever som är i behov av stöd också ska kunna få det.
I arbetet med att minska risken för återfall i brott har Kriminalvården en central roll där verkställigheten ger en unik möjlighet att samordna och fokusera insatser kring individen. Regeringen har mellan åren 2015 och 2018 gett Kriminalvården återkommande återrapporteringskrav med fokus på det återfallsförebyggande arbete i myndighetens regleringsbrev. Kriminalvården har redovisat hur det arbetet har tagit sin utgångspunkt i underbyggd kunskap om vad som är verkningsfullt för att minska risken för återfall i brott. Kriminalvården genomför också på eget initiativ analyser av sitt återfallsförebyggande arbetet. Rapporten om ADHD är en del av detta arbete. Regeringskansliet har tagit del av resultatet och Kriminalvården tar hand om slutsatserna i sin verksamhet.
Vidare har Kriminalvården fått i uppdrag att säkerställa att varje klient får en sammanhållen och ändamålsenlig verkställighet utan avbrott i de återfallsförebyggande insatserna genom att upprätta individanpassade verkställighetsplaner.
En insats i den individuella verkställighetsplanen kan vara att delta i ett behandlingsprogram. Kriminalvårdens behandlingsprogram är ackrediterade, myndigheten följer forskningsläget kontinuerligt och arbetar för att fortsatt utveckla sina behandlingsmetoder.
Den 1 maj 2021 trädde lagändringar i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än tidigare för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder, eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Den som inte deltar i sådana åtgärder som Kriminalvården anser vara nödvändiga för att minska risken för återfall i brott kan därmed få avtjäna en längre tid av sitt straff på anstalt.
Stockholm den 15 september 2021
Morgan Johansson
