Fordonsskatten på husbilar

Svar på skriftlig fråga 2019/20:519 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Fi2019/0

4033

/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:519 av Per Schöldberg (C) Fordonsskatten på husbilar

Per Schöldberg har frågat mig om jag avser initiera några åtgärder avseende den beskattning av husbilar som träder i kraft den 1 januari 2020.

Husbilar registrerade som personbil klass II omfattas av bonus–malus-systemet. Som jag har framfört i tidigare svar på frågor om husbilsskatten, bör den tekniska utvecklingen mot mer miljövänliga fordon stimuleras vid nybilsköp även för husbilar, på samma sätt som för vanliga personbilar och lätta lastbilar.

Husbilar skiljer sig emellertid åt från andra fordon genom att de inte enbart är fordon för person- och godsbefordan, utan även används som boende- och fritidsfordon. De körs i genomsnitt också i mindre omfattning än andra fordon. Avställningen av husbilar är också omfattande. Vid årsskiftet 2018/19 var över 80 procent av alla husbilar i Sverige avställda. Det är rimligt att husbilar beskattas för sina utsläpp, på samma sätt som övriga lätta fordon, när de körs. Det är samtidigt viktigt att regelverket är utformat på ett sätt så att husbilsägare kan ställa av sitt fordon och inte debiteras skatt för tid då fordonet är avställt.

För att ytterligare underlätta för husbilsägare beslutade därför regeringen den 28 november att ge Skatteverket i uppdrag att utreda förmånligare villkor för återbetalning av skatt för husbilar vid avställning. I uppdraget ingår att utreda hur reglerna kan ändras så att skatt inte tas ut vid avställningsperioder som är


kortare än 15 dagar. Skatteverket ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 28 februari 2020.

Stockholm den 11 december 2019

Magdalena Andersson

Skriftlig fråga 2019/20:519 av Per Schöldberg (C) (Besvarad 2019-12-11)

Fråga 2019/20:519 Fordonsskatten på husbilar

av Per Schöldberg (C)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Den 1 januari 2020 träder den nya fordonsskatten för husbilar baserad på den nya mätmetoden WLTP i kraft. I ett slag får de som köper en ny husbil se en skatt som tidigare kunde ligga på runt 14 000 kronor om året i stället landa på det dubbla.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. För att uppnå klimatmålen måste vi göra mycket mer för att få fart på den gröna omställningen. Vi behöver ställa om fordonsflottan. Ett system som leder till att den bil som släpper ut mer får betala för det samtidigt som den bil som inte släpper ut alls kan få en bonus är ett oerhört centralt styrmedel. Men system måste vara rätt kalibrerade.

Tidigare i år passerade antalet registrerade husbilar i Sverige för första gången 100 000 stycken. Samtidigt finns det en rad tillverkare av husbilar i Sverige och därutöver en rad specialiserade underleverantörer. En höjd fordonsskatt av den magnitud som nu väntar efter årsskiftet har redan fått konsekvenser för företagen. Nyförsäljningen i Sverige har under perioden januari till september 2019 minskat med 49 procent, medan den i Danmark ökade med drygt 40 procent och i Tyskland med 16 procent under samma period. Det är samma trend i övriga Europa. Det är rimligt att anta att det finns en stark koppling mellan det system som nu införs och den dramatiska minskningen av sålda fordon.

Husbilen är ett rekreationsfordon. Det är ett fordon som används kortare sträckor under semesterperioder och som inte sällan står avställd under delar av året. Knappa 700 mil om året körs den genomsnittliga husbilen. I andra EU-länder klassificeras husbilen som just ett rekreationsfordon och faller därmed in under andra regelverk vad gäller fordonsbeskattning.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Avser ministern att initiera några åtgärder avseende den beskattning av husbilar som träder i kraft den 1 januari 2020? 

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.