FN:s säkerhetsrådsresolution om klimatsäkerhet

Svar på skriftlig fråga 2021/22:338 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
UD2021/ 16257 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:338 av Håkan Svenneling (V)
FN:s säkerhetsrådsresolution om klimatsäkerhet

Håkan Svenneling har frågat mig om jag och den svenska regeringen avser stå bakom och stödja framtagandet av en resolution inom FN:s säkerhetsråd om klimatsäkerhet.

Jag vill svara Håkan Svenneling att jag och regeringen står fullt bakom framtagandet av en tematisk resolution inom FN:s säkerhetstråd om klimatrelaterade säkerhetsrisker.

Jag vill också påminna om att Sverige under de två åren 2017-2018 som icke-permanent medlem av FN:s säkerhetsråd hade frågan om kopplingarna mellan klimatförändringarna och säkerhet som en av de högst prioriterade frågorna under vårt medlemskap. Den första säkerhetsrådsresolutionen någonsin som erkände existensen av klimatrelaterade säkerhetsrisker i en landkontext och samtidigt bad FN och regeringar att analysera och agera på dessa, resolution 2349 (2017) om Tchadsjöregionen, antogs 2017 som ett resultat av Sveriges ansträngningar. Den innebar ett genombrott för klimat och säkerhet då det tidigare funnits ett motstånd mot att denna fråga fanns på säkerhetsrådets dagordning. Resolutionen kom snart att följas av liknande språk i ett flertal geografiska resolutioner och uttalanden från FN:s säkerhetsråd.

Sverige stödjer det senaste tematiska resolutionsutkastet om klimatrelaterade säkerhetsrisker, som tagits fram av Niger och Irland. FN:s vängrupp för klimat och säkerhet, i vilken Sverige är en aktiv medlem, driver också på denna agenda inom FN.

Stockholm den 10 november 2021

Ann Linde –

Skriftlig fråga 2021/22:338 av Håkan Svenneling (V) (Besvarad 2021-11-10)

Fråga 2021/22:338 FN:s säkerhetsrådsresolution om klimatsäkerhet

av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I slutet av september lade Irland och Niger fram ett förslag på en resolution om klimatsäkerhet till FN:s säkerhetsråd. Även om säkerhetsrådet har diskuterat hur klimatförändringen påverkar fred och säkerhet sedan 2007 har aldrig en resolution tagits fram.

Klimatförändringens direkta effekter, som bränder, översvämningar, torka och matosäkerhet, riskerar att leda till konflikter. I regioner med många olösta samhälls- och säkerhetsproblem är denna risk särskilt stor, där ett förändrat klimat kan spä på tidigare konfliktorsaker. Inte minst gäller det Sahelregionen och Afrikas horn, samtidigt som Afrika som kontinent enbart släpper ut cirka 2 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Klimat och säkerhet påverkar världen avsevärt ojämlikt.

Klimatförändringens ekonomiska och sociala effekter tvingar även människor på flykt. Världsbanken beräknar att 140 miljoner människor år 2050 kommer att behöva lämna sina hem till följd av ett förändrat klimat. Samtidigt uppskattar FN:s flyktingkommissariat UNHCR att över 20 miljoner människor redan nu årligen tvingas på flykt på grund av allt intensivare och frekventare extremväder.

Det är av stor betydelse att utveckla integreringen av hur klimatförändringen påverkar fred och säkerhet. Förutom att det är en ytterligare påminnelse om att vi måste göra stora förändringar för att begränsa klimatförändringen i sig, ställer det också frågan om hur klimatrelaterade säkerhetsrisker ska bemötas. Vänsterpartiet anser att Sverige, som var med och bildade en FN-mekanism för klimat och säkerhet, ska stå bakom och stödja framtagandet av en resolution om klimatsäkerhet.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern och den svenska regeringen att stå bakom och stödja framtagandet av en resolution inom FN:s säkerhetsråd om klimatsäkerhet?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.