Finanspolitisk beredskap
Svar på skriftlig fråga 2006/07:867 besvarad av Finansminister Anders Borg
- Anmäld:
- 2007-03-15
- Inlämnad:
- 2007-03-15
- Besvarad:
- 2007-03-21
- Svar anmält:
- 2007-03-21
Svar på fråga
2006/07:867 Finanspolitisk beredskap
Finansminister Anders Borg
Monica Green har frågat mig om jag har beredskap för att inställa planerade skattesänkningar om högkonjunkturen börjar visa tecken på mindre positiva överhettningseffekter.
Som Monica Green vet har riksdagen delegerat de penningpolitiska besluten till Riksbanken. Det innebär att jag avstår från att kommentera penningpolitiken.
En ansvarsfull finanspolitik styrs av att de finanspolitiska målen ska klaras och att politiken får en rimlig inriktning i förhållande till konjunkturutvecklingen. Vi vet genom historien att om vi bedriver en alltför expansiv finanspolitik så kan det bidra till obalanser som riskerar att göra den nedgång, som förr eller senare kommer, djupare och mer varaktig än annars hade varit fallet.
För att minska utanförskapet och få fler i arbete och därigenom minska klyftorna krävs det att vi vårdar konjunkturen och förstärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling. Regeringens reformer är inriktade mot att få fler i arbete och att tillgången på arbetskraft ökar. Därigenom ökar ekonomins produktionsförmåga. Därmed minskar vi risken för överhettning och lägger grund för en stabil utveckling.
Regeringen följer utvecklingen mycket noga. Det finns osäkerheter om den internationella utvecklingens effekter på svensk ekonomi, om effekterna av regeringens reformpolitik för ökad sysselsättning och om hur snabbt arbetsmarknaden förbättras. Bland annat dessa faktorer vägs in när den finanspolitiska inriktningen läggs fast inför kommande vår- och budgetpropositioner.
Skriftlig fråga 2006/07:867 av Green, Monica (s) (korrekturläst 2007-03-21)
den 15 mars
Fråga
2006/07:867 Finanspolitisk beredskap
av Monica Green (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Ett lands ekonomiska politik bygger på en kombination av penningpolitik och finanspolitik. Riksbanken har av riksdagen getts ansvaret för penningpolitiken medan finanspolitiken kommer till uttryck genom budgeten.
Riksbanken höjde den 14 februari reporäntan med 0,25 procentenheter till 3,24 procent. Samtidigt gjordes bedömningen att reporäntan behöver höjas med ytterligare 0,25 procentenheter under de kommande sex månaderna. Riksbanken menar att den därefter sannolikt kan avvakta med ytterligare höjningar.
När Riksbanken frånträder rollen som överhettningsbekämpare och inflationssläckare bör finansministern bli mer vaksam och alert. I synnerhet som statsrådet själv har genomfört och annonserat expansiva åtgärder av skattesänkande karaktär.
Min fråga är om finansministern har en beredskap för att inställa planerade skattesänkningar om högkonjunkturen börjar visa tecken på mindre positiva överhettningseffekter.
