Fattigdom och social utslagning i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2020/21:283 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på fråga 2020/21:283 av Margareta Cederfelt (M)
Fattigdom och social utslagning i Sverige

Margareta Cederfelt har frågat mig om jag är beredd att agera för att inte fler personer i Sverige ska hamna i fattigdom och social utslagning

Under alliansregeringen inträffade en exempellös uppgång av den ekonomiska utsattheten i Sverige. Den successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget och sänkta ersättningar i arbetslöshets- och sjukförsäkringen ledde till att grupper med lägre inkomster halkade efter övriga grupper. Andelen med en inkomst under 60 procent av medianinkomsten ökade snabbt från 10 till 14 procent. Denna utveckling har dock brutits av de regeringar som följt efter 2014. Det har genomförts viktiga satsningar för att stärka de ekonomiska marginalerna för hushåll med svag ekonomi. Trots ett stort antal asylsökande under perioden visar Sveriges officiella inkomstfördelningsstatistik att de lägsta inkomsterna har utvecklats i takt med medianinkomsten. Regeringens satsningar på den gemensamma välfärden och en jämlik kunskapsskola har också stor betydelse för den ekonomiska jämlikheten, även om de inte direkt återspeglas i mått som fokuserar på hushållens disponibla inkomster.

Margareta Cederfelt refererar i sin fråga till nyligen publicerad statistik från Eurostat. Det finns dock anledning att tolka denna statistik med stor försiktighet. Eurostats data för Sverige baseras på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/ SILC). ULF/SILC redovisar en ökning av andelen som riskerar att leva i fattigdom och social utestängning. En närmare granskning av data visar att detta i sin tur beror på en relativt kraftig ökning av andelen personer med en inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Detta är problematiskt, eftersom Sveriges officiella inkomstfördelningsstatistik redovisar en betydande minskning av denna andel. Det finns dock skillnader mellan de båda datakällorna som gör att det inte alls är ovanligt att de ger olika svar på frågan åt vilket håll andelen under 60 procent av medianinkomsten utvecklas från ett år till ett annat. Exempelvis är Sveriges officiella inkomstfördelningsstatistik totalräknad statistik medan ULF/SILC baseras på ett mycket begränsat urval. ULF/SILC har dessutom betydande problem med bortfall, vilket gör att statistikens kvalitet har ifrågasatts. Det problemet finns inte i den totalräknade inkomststatistiken, som därför ger en mer tillförlitlig bild av utvecklingen i Sverige över tid.

Regeringen välkomnar Margareta Cederfelts engagemang i denna fråga. Den politik som presenteras i Moderaternas senaste budgetmotion – ett kraftigt utvidgat jobbskattevadrag och sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen – skulle dock bara bidra till att öka den ekonomiska utsattheten. Regeringens politik kommer i stället att fortsatt fokusera på att minska klyftorna och öka sammanhållningen i samhället. Den generella välfärden, socialförsäkringssystemen, skattepolitiken och åtgärder som påskyndar de nyanländas etablering på arbetsmarknaden är centrala delar i det arbetet.

Stockholm den 4 november 2020

Magdalena Andersson