Färdtjänst för personer med nedsatt syn
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3624 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3624 av Bengt Eliasson (L)
Färdtjänst för personer med nedsatt syn
Bengt Eliasson har frågat mig om jag avser att åtgärda i frågan nämnda avsteg från färdtjänstlagens intentioner och återupprätta de drabbades rättigheter till tillgänglighet.
Färdtjänstlagen, lag (1997:736), trädde i kraft i januari 1998. Enligt lagen ska tillstånd till färdtjänst meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Denna lydelse har inte ändrats sedan lagen infördes.
Ansökan om tillstånd till färdtjänst prövas av kommunen där den sökande är folkbokförd, alternativt den regionala kollektivtrafikmyndigheten i regionen. Det är såldes en kommun eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten som beviljar rätt till färdtjänst. Beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstol. Färdtjänstlagen anger tydligt att det är kommunen som gentemot kommuninvånarna svarar för att färdtjänst av god kvalitet anordnas inom kommunen.
Avsikten med färdtjänsten är att göra kollektivtrafiken tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Som statsråd kan jag inte uttala mig om domstolens bedömning av lagens tillämpning. Däremot kan jag konstatera att ansvaret för en färdtjänst av god kvalitet är ett kommunalt och regionalt ansvar. Lagen ställer inte upp något hinder för en mer generös tillämpning av tillståndsgivningen från kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter.
Jag utesluter dock inte att ytterligare åtgärder kan behövas för att stärka funktionshindrades tillgång till transportsystemet.
Stockholm den 15 september 2021
Tomas Eneroth
Skriftlig fråga 2020/21:3624 av Bengt Eliasson (L) (Besvarad 2021-09-15)
Fråga 2020/21:3624 Färdtjänst för personer med nedsatt syn
av Bengt Eliasson (L)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I de nationella målen för funktionshinderspolitiken framgår att färdtjänst är en förutsättning för att vissa människor ska kunna delta i samhället på lika villkor. På senare tid har emellertid allt fler blinda fått avslag på sina färdtjänstansökningar med hänvisning till att de, om de lär sig sträckor utantill, inte skulle ha sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig som avses för att komma i åtnjutande av lagen.
Avslag har också motiverats med att kollektivtrafiken i dag i regel ska vara så tillgänglig att det bör förväntas att den enskilde, om än med vissa svårigheter, kan nyttja allmän kollektivtrafik. Detta trots att den enskildes vårdgivare kan ha vittnat om att det är omöjligt för den sökande – ibland till och med förenat med livsfara. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i september 2021 avslag på ansökan om prövningstillstånd i fråga om nekat tillstånd för en ung blind man. Därmed får det konstateras att det inte finns hinder i färdtjänstlagen att neka blinda och gravt synskadade färdtjänsttillstånd. Detta trots att det får stora konsekvenser för enskilda. Det är uppenbart att vi i dag har hamnat på en miniminivå för vem som beviljas färdtjänst.
Det finns enligt mig och Liberalerna mot bakgrund av det ovan anförda ett brådskande behov av att snarast åtgärda dessa uppkomna uppenbara brister. Den som på grund av bristande syn inte kan förväntas kunna nyttja allmän kollektivtrafik i den omfattning som krävs för delaktighet i samhället måste kunna garanteras färdtjänst.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att åtgärda dessa avsteg från lagens intentioner och återupprätta de drabbades rättigheter till tillgänglighet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.