Fängslandet av människorättsförsvarare i Turkiet

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1752 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1752 av Sofia Damm (KD) Fängslandet av människorättsförsvarare i Turkiet

Sofia Damm har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen vidtar för att sätta press på Turkiet att värna demokrati och mänskliga rättigheter och för att Amnestys och andra organisationers människorättsförsvarare omedelbart ska frisläppas.

Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet, inte minst vad gäller demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Frihetsberövandet av den svenske människorättsförkämpen Ali Gharavi och nio andra civilsamhällesaktörer som greps i Turkiet den 5 juli är ytterst allvarligt. Det är vår uppfattning att Gharavi och de andra gripna befann sig i Turkiet för att delta i ett fredligt seminarium om internetfrihet och mänskliga rättigheter. Detta är grundläggande och viktigt människorättsarbete.

Ända sedan Gharavi greps har arbete pågått oförtrutet med fallet, på Utrikesdepartementet och genom våra utlandsmyndigheter i Istanbul och Ankara. Regeringen förutsätter att Gharavi släpps om inte grunden för anklagelsen kan klargöras. Efter upprepade krav om konsulärt tillträde beviljades detta och genomfördes av det svenska generalkonsulatet i Istanbul den 24 juli. Arbete med fallet sker i nära samarbete med Tyskland eftersom en av de frihetsberövade personerna är tysk medborgare. Jag har talat med min tyska kollega och beslutat att vi gemensamt ska framföra vår kritik och våra krav till turkiska regeringen i Ankara. En sådan demarche ägde rum den 26 juli i Ankara.

Regeringen driver också att EU i sin dialog med Turkiet tar upp Gharavis och andra häktade människorättsförkämpar och journalisters fall, något som EU:s höga representant och vice ordförande i Kommissionen Federica Mogherini gjorde senast i samband med EU och Turkiets högnivådialogmöte i Bryssel den 25 juli. Regeringen är även aktiv för att andra internationella fora, inte minst Europarådet, tar upp fallen och välkomnar de många skarpa uttalanden som världsledare och internationella organisationer gjort i frågan. Utrikesdepartementet står därutöver i löpande kontakt med Gharavis anhöriga, hans advokat och Amnesty International. Dessa frihetsberövanden är en fortsättning på en längre tid av åtgärder mot representanter för organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Turkiet. Ett välmående civilsamhälle, liksom fri media och opposition, är en förutsättning för ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle. Mötes- och yttrandefriheten måste respekteras.

Sverige fortsätter enskilt, tillsammans med andra länder och genom internationella organisationer att till turkiska företrädare understryka det oroväckande i gripandena av människorättsaktivister, oppositionspolitiker, journalister och civilsamhällesaktörer. Sverige driver på för att EU och dess medlemsstater fortsatt agerar för återupprättandet av respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer i Turkiet. En gemensam linje inom EU är viktig i frågor som rör civilsamhällets roll och rättigheter. Inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd till Turkiet ingår även i fortsättningen att stärka insatserna för att öka kapaciteten hos det civila samhället, media och andra förändringsaktörer.

Stockholm den 28 juli 2017

Margot Wallström