Fängslade studenter i Burma

Svar på skriftlig fråga 2015/16:50 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:50 av Roger Haddad (FP) Fängslade studenter i Burma

Roger Haddad har frågat mig om Sverige kommer att kräva av Burma/Myanmars regering att studenter och journalister som

fängslades i samband med en demonstration i mars 2015 ska släppas

före valet i november 2015.

Myanmar har genomgått förändringar under senare år som har öppnat upp landet såväl politiskt som ekonomiskt. Valen 8 november blir en viktig värdemätare på demokratiseringsprocessen i Myanmar. För första gången har också västerländska valobservatörer inbjudits att närvara och Sverige kommer att bidra med fyra valobservatörer. Sverige kommer fortsatt att uppmuntra steg i rätt riktning i Myanmar.

Samtidigt är jag medveten om att det fortfarande finns stora brister när det gäller respekten för mänskliga rättigheter i Myanmar, som t.ex. yttrande- och föreningsfrihet, kvinnors rättigheter, militärens fortsatta inflytande och ökade sekteristiska tendenser samt etniska och religiösa minoriteters utsatta situation, inte minst gruppen rohingyas.

I diskussioner med Myanmars regering lyfter Sverige och EU konsekvent fram vikten av att hela befolkningen fullt ut kan utöva

sina politiska och medborgerliga rättigheter. EU har en formaliserad dialog om mänskliga rättigheter med Myanmar där frågorna tas upp.

EU krävde vid det senaste dialogtillfället att de fängslade studenterna skulle släppas. Sverige har också tydligt och konsekvent stött FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, professor

Yanghee Lee.

Under hösten 2015 granskas Myanmar i FN:s universella gransknings-mekanism (Universal Periodic Review, UPR) inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter. Granskningen är ett av flera verktyg som Sverige aktivt använder för att påverka respekten för mänskliga rättig-heter i Myanmar. Vid den första granskningen av Myanmar 2010 lyfte Sverige bl.a. fram brister vad gällde yttrande- och föreningsfrihet och uppmanade regeringen att frige politiska fångar. Sverige underströk också rätten till rättvisa, öppna och oberoende rättegångar, tillgång

till juridisk rådgivning och möjlighet till överklagan, i enlighet med internationell standard. Inför höstens granskning kommer Sverige

bl.a. att fortsätta uppmärksamma brister vad gäller yttrandefrihet.

Sverige har sedan 2014 ett sektionskontor i Yangon och följer situa-tionen vad gäller mänskliga rättigheter i landet nära. Ett fokusområde

för Sveriges bilaterala samarbetsstrategi för Myanmar är ökad respekt

för mänskliga rättigheter. Insatserna syftar bl.a. till att öka kapaciteten hos det civila samhället samt att stärka demokratiseringsaktörer och fri media. Detta bidrar till att brott mot mänskliga rättigheter i ökad utstäckning uppmärksammas. Dessutom är ett antal svenska enskilda organisationer, varav flera får stöd av Sverige, verksamma i Myanmar med inriktning på särskilt utsatta minoritetsgrupper och att stärka skyddet av deras rättigheter.

I samband med gripandet av studenter som demonstrerade i Letpadan

i mars gjorde EU ett uttalande i Yangon som uttryckte oro för uppgifterna om våldsanvändningen mot demonstranter. Uttalandet underströk också att yttrande- och mötesfrihet tillhör EU:s grundläggande värderingar.

EU och USA följer situationen för de studenter som fortfarande är fängslade efter vårens demonstrationer. Vid flera tillfällen har represen-tanter för EU, EU:s medlemsstater och USA följt rättegångarna på plats. Min bedömning är att det har haft en positiv påverkan.

Stockholm den 7 oktober 2015

Margot Wallström