Extremism och antisemitism i moskéer i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2020/21:898 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:898 av Björn Söder (SD)
Extremism och antisemitism i moskéer i Sverige

Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka att antisemitiska och våldsbejakande uttalanden sprids i moskéer i Sverige.

Våldsbejakande islamistisk extremism och andra våldsbejakande ideologier är ett hot mot vårt demokratiska samhälle och ska bekämpas med full kraft. Regeringen kommer outtröttligt fortsätta vidta åtgärder för att skydda vår befolkning och ser mycket allvarligt på att religiösa företrädare sprider antisemitism och andra former av rasism, hot och hat. Den typen av uttalanden sker vanligtvis under sammankomster med mer begränsat deltagande och i dessa fall krävs att deltagare vittnar om vilka uttalanden som gjorts. I vissa fall finns filmade inslag som sprids via sociala medier och som kan ha tusentals visningar. Med hjälp av sådana bevis har de som gjort dessa uttalanden kunnat lagföras för hets mot folkgrupp.

De omfattande ekonomiska satsningarna på rättsväsendet, och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, innebär bättre förutsättningar i terrorismbekämpningen. Säkerhetspolisen har utvecklat sitt samarbete med såväl Polismyndigheten som andra myndigheter under senare år, bland annat i syfte att försöka begränsa att radikala och våldsbejakande tolkningar av islam sprids i samhället, till exempel i skolor eller i moskéer.

Inom Regeringskansliet bereds också ett förslag till en ny lag som ska ersätta lagen om särskild utlänningskontroll. I den utredning som ligger till grund för arbetet, Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16), föreslås bland annat att en utlänning ska kunna utvisas om han eller hon kan antas komma att göra sig skyldig till en gärning som är belagd med straff enligt den nya terroristbrottslag som en annan utredning förslagit. Kravet för att utvisa någon på denna grund är lägre än enligt den nuvarande lagen.

Regeringen anser vidare att det är angeläget att kriminalisera varje form av deltagande i en terroristorganisation och har därför gett en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda möjligheterna att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till terroristorganisationer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2021.

Slutligen vill jag understryka att det är av största vikt att inga offentliga medel går till antidemokratisk verksamhet. För att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår från demokratiska värderingar tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Utredningen har lämnat förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Regeringen har dessutom nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter i att göra fördjupade granskningar av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.

Stockholm den 16 december 2020

Morgan Johansson