EU:s naturvårdslagstiftning
Svar på skriftlig fråga 2017/18:431 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
PAGE
2
Dnr M2017/03103/Nm | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:431 av John Widegren (M) EU:s naturvårdslagstiftning
John Widegren har frågat mig vilka åtgärder regeringen har vidtagit och kommer att vidta för att EU-kommissionen ska möjliggöra en mer ända-målsenlig förvaltning av varg i Sverige.
John Widegren hänvisar till en omröstning i Europaparlamentet om en förändring av EU:s naturvårdslagstiftning och skriver att det är nöd-vändigt att ändra och uppdatera art -och habitatdirektivet då de djurarter och habitat som omfattas av direktiven i princip har varit desamma sedan direktiven antogs trots de dynamiska förändringar som skett hos djur-arterna. Johan Widegren skriver vidare att detta gör att medlemsländerna i dag måste skydda arter utan ett reellt skyddsbehov.
Jag tolkar det som att John Widegren avser parlamentets resolution
från den 15 november om EU-kommissionens handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet (COM (2017)198). I resolu-tionen uppmanas EU-kommissionen och medlemsländerna att konkret adressera problem med konflikter mellan stora rovdjur och människor.
EU-kommissionen avslutade tidigare i år en utvärdering av naturvårds-direktiven och presenterade i april 2017 handlingsplanen för naturen, människorna och näringslivet. Av planen framgår att kommissionen
inte kommer att föreslå någon ny lagstiftning. Art- och habitatdirektivet och vargens skyddsstatus (strikt skydd) gäller följaktligen fortsatt. Regeringen betraktar därför möjligheten att ändra vargens status inom EU-lagstiftningen som uteslutet inom överskådlig tid.
Europarlamentets resolution ändrar inte detta och ger alltså ingen befogenhet för ett medlemsland att ändra skyddsstatusen för varg.
Den varg som John Widegren nämner i sin fråga och som i media omnämnts som Södertörnsvargen, ska skjutas enligt beslut om skyddsjakt av Länsstyrelsen i Stockholms län den 6 december.
Stockholm den 21 december 2017
Karolina Skog
Skriftlig fråga 2017/18:431 av John Widegren (M) (Besvarad 2017-12-21)
Fråga 2017/18:431 EU:s naturvårdslagstiftning
av John Widegren (M)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
I november röstade EU-parlamentet igenom en förändring av EU:s naturvårdslagstiftning, något som bland annat innebär att EU-kommissionen ska kunna ändra och uppdatera art- och habitatdirektivet. Detta är nödvändigt, då de djurarter och habitat som omfattas av direktiven i princip har varit desamma sedan direktiven antogs trots de dynamiska förändringar som skett hos djurarterna. Detta gör att medlemsländerna i dag måste skydda arter utan ett reellt skyddsbehov.
Det nuvarande regelverket är särskilt problematiskt när det gäller varg. Vargen har i dag gynnsam bevarandestatus i Sverige, samtidigt som den är rödlistad av EU.
Genom den föryngring som nu sker i många vargrevir står vi inför en kraftig ökning av antalet vargar. På landsbygden är problemet känt sedan länge, med återkommande rapporter om angrepp mot tamboskap och hundar samt stor skadegörelse. I början av december fick en skola i Haninge utanför Stockholm ställa in sina utflykter på grund av en varg som rörde sig intill skolan. Det går alltså inte längre att bortprioritera frågan som ett landsbygdsfenomen.
Det är bra att direktiven nu kan bli mer flexibla och att förvaltningen kan bli mer ändamålsenlig. Nu krävs det dock att regeringen agerar i frågan. Det är den svenska regeringen som måste begära att EU-kommissionen flyttar vargen från bil. 4 till bil. 5 så att den klassificeras som jaktbart vilt.
Med anledning av detta blir min fråga till miljöminister Karolina Skog:
Vilka åtgärder har regeringen vidtagit och kommer den att vidta för att EU-kommissionen ska möjliggöra en mer ändamålsenlig förvaltning av varg i Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.