EU:s avtal med Turkiet
Svar på skriftlig fråga 2017/18:298 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
PAGE
2
Ju2017/08940/POL | ||
| ||||
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:298 av Christina Höj Larsen (V) EU:s avtal med Turkiet
Christina Höj Larsen har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa att det följs upp hur asylrätten värnas och att EU-rätten och internationell rätt efterlevs genom avtalet.
I uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016 framhölls att återsändandet av irreguljära migranter från de grekiska öarna till Turkiet ska ske i full överensstämmelse med EU-rätten och internationell rätt, innebärande att ingen form av kollektiva utvisningar genomförs. Alla migranter ska enligt uttalandet skyddas i enlighet med tillämpliga internationella standarder och med respekt för principen om ”non-refoulement”.
Av uttalandet framgår också att genomförandet ska övervakas gemensamt på månatlig basis. Kommissionen presenterar därför regelbundet rapporter som redovisar hur genomförandet av de olika delarna av uttalandet framskrider. I rapporterna redovisas också på ett detaljerat sätt olika åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som behöver vidtas. Regeringen följer noggrant den rapporteringen.
På ministerrådets dagordning (rättsliga- och inrikes frågor) finns också löpande en punkt där jag och mina kollegor följer upp och diskuterar genomförandet av beslut och åtgärder som vidtagits på migrationsområdet, vilket också omfattar uttalandet från EU och Turkiet. Där betonar jag alltid vikten av att EU-rätten och internationell rätt efterlevs.
Uttalandet har avsevärt bidragit till att minska både antalet dödsfall och smugglingsaktiviteter på Egeiska havet.
Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa rapporteringen och påtala vikten av att asylrätten värnas och att EU-rätten och internationell rätt efterlevs.
Stockholm den 29 november 2017
Heléne Fritzon
Skriftlig fråga 2017/18:298 av Christina Höj Larsen (V) (Besvarad 2017-11-29)
Fråga 2017/18:298 EU:s avtal med Turkiet
av Christina Höj Larsen (V)
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I mars 2016 ingick EU ett avtal med Turkiet om hur de människor som flyr via Turkiet och tar sig till Grekland ska hanteras. Från den 20 mars 2016 fick de möjlighet att söka asyl, men endast i Grekland. De som inte söker asyl skickas tillbaka till Turkiet, så även de som får avslag på sin ansökan eller saknar ID-handlingar.
För varje syrier som sänds tillbaka till Turkiet ska en annan syrier föras vidare till ett EU-land. Flyktingar av övriga nationaliteter förs inte vidare till EU, enligt avtalet. Uppgörelsen skulle även innebära att turkiska medborgare ska undantas från EU:s visumkrav, samt en nystart för Turkiets ansökan om EU-medlemskap. Dessutom ska EU bidra ekonomiskt till mottagandet av flyktingar i Turkiet.
Vänsterpartiet är mycket kritiskt till avtalet. Turkiet är inget säkert tredjeland. Man ger inte flyktingstatus åt icke-europeiska flyktingar, och flera rapporter vittnar om undermåliga asylprocesser och om att man skickat tillbaka flyktingar till krigets Syrien och andra länder. Det har även kommit rapporter om att turkiska gränsvakter beskjutit syrier som försökt ta sig in i landet. Gränsen mellan Turkiet och Syrien är i dag i praktiken stängd och Turkiet har byggt en mur längs den.
Som en konsekvens av att vägen mellan Turkiet och Grekland har stängts har allt fler människor på flykt tvingats göra den ännu längre och farligare resan mellan Libyen och Italien. Under 2016 drunknade rekordmånga människor på flykt i Medelhavet på grund av de farliga resor de tvingades göra. Avtalet innebär ett avsteg från andemeningen i asylrätten och ett direkt brott mot den i och med att de som saknar id-handlingar skickas tillbaka till Turkiet. Dessutom legitimerar avtalet president Erdoğans kamp mot grundläggande fri- och rättigheter samt övergrepp på den kurdiska befolkningen.
I Sveriges ståndpunkt om avtalet går det att läsa följande: ”Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av uttalandet på migrationsområdet mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Uttalandet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.”
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
På vilket sätt avser statsrådet att säkerställa att det följs upp hur asylrätten värnas och att EU-rätten och internationell rätt efterlevs genom avtalet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.