EU:s agerande gentemot Georgien
Svar på skriftlig fråga 2024/25:460 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:460 EU:s agerande gentemot Georgien
till Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
Svar på fråga 2024/25:460 av Azra Muranovic (S)
EU:s agerande gentemot Georgien
Azra Muranovic har frågat statsrådet Jessica Rosencrantz hur regeringen ser på EU:s möjligheter att främja demokrati i Georgien under rådande förutsättningar, och om regeringen har för avsikt att driva frågan om vilka särskilda åtgärder EU kan överväga för att säkerställa att framtida valprocesser i Georgien kan leva upp till internationellt godkända demokratiska normer och principer. Frågan har överlämnats till mig för svar.
Regeringen ser med stor oro på de många oegentligheter som rapporterats i samband med parlamentsvalet i Georgien och som indikerar att valet bland annat präglades av påtryckningar på väljare och en ojämn spelplan. EU bör värna det georgiska folkets rätt till fria och rättvisa val och kräva en trovärdig, transparent och oberoende utredning av oegentligheterna.
Rapporterna om valoegentligheter är en del av en mycket oroande utveckling som pågått under en längre tid. Lagar som begränsar civilsamhället och inskränker mänskliga fri- och rättigheter är inte förenliga med EU:s normer och värderingar. EU behöver fortsätta att tydligt kommunicera att den georgiska regeringens agerande har inneburit att Georgiens EU-anslutningsprocess i praktiken har avstannat.
Det är samtidigt viktigt att EU fortsätter att stödja de europeiskt sinnade krafterna i Georgien. Efter antagandet av lagen om transparens för utländskt inflytande är stöd till civilsamhällesorganisationer av yttersta vikt för att de ska kunna fortsätta verka i en alltmer utmanande miljö. Regeringen har under 2024 ökat stödet till det georgiska civilsamhället och gett Sida i uppdrag att pausa direkta myndighetssamarbeten med Georgien. Sverige har också varit pådrivande för att EU ska vidta motsvarande åtgärder, och i samband med mötet i utrikesrådet den 18 november gav EU:s höga representant besked om att EU lägger om sitt stöd med liknande inriktning.
Stockholm den 27 november 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:460 av Azra Muranovic (S) (Besvarad 2024-11-27)
Fråga 2024/25:460 EU:s agerande gentemot Georgien
av Azra Muranovic (S)
till Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
Georgien har länge uttryckt en stark önskan om att närma sig EU och uppnå medlemskap, vilket i december 2023 bekräftades genom att landet erhöll status som kandidatland. På senare tid har dock EU uttryckt oro över Georgiens demokratiska utveckling, särskilt efter införandet av en lag som begränsar insyn i utländskt inflytande samt andra beslut som anses undergräva grundläggande demokratiska värderingar. Som en följd har EU fryst delar av sitt ekonomiska stöd till Georgien och varnat för ytterligare åtgärder om landet inte följer upp på reformkraven.
Landet höll också val nyligen. Ett flertal organisationer som har övervakat valet pekar på felaktigheter och anledning att anta valfusk. Valresultatet är därför fortfarande omdiskuterat och anses inte vara det korrekta av oppositionen.
EU har också indikerat att finansiering kan omdirigeras från statliga kanaler till civilsamhället och oberoende medier, i syfte att stärka demokratiska strukturer och främja yttrandefrihet i landet. Med denna bakgrund kvarstår frågan hur EU ser på Georgiens framtida integration i EU och vilka förväntningar som ställs på landet för att återuppta en stabil och framåtskridande dialog. Dessutom har hotet om eventuella sanktioner väckt frågor kring EU:s långsiktiga strategi för att säkra demokratiska reformer och mänskliga rättigheter i Georgien.
Med hänsyn till EU:s senaste åtgärder och varningar gentemot Georgien på grund av landets bristande demokratiska utveckling, inklusive frysning av ekonomiskt stöd, övervägande av sanktioner och omdirigering av finansiering till civilsamhället och oberoende medier, är det av intresse att veta vilka konkreta steg EU ser som nödvändiga för att stödja och säkerställa demokratiska reformer i Georgien.
Med anledning av det är min fråga till statsrådet Jessica Rosencrantz:
Hur ser statsrådet på EU:s möjligheter att främja demokrati i landet under dessa förutsättningar, och har statsrådet för avsikt att inom sitt ansvarsområde driva frågan om vilka särskilda åtgärder EU kan överväga för att säkerställa att framtida valprocesser i Georgien kan leva upp till internationellt godkända demokratiska normer och principer?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.