Europeisk sysselsättningsunion

Svar på skriftlig fråga 1995/96:514 besvarad av Finansminister Erik Åsbrink

den 19 juni

Svar på fråga 1995/96:514

Finansminister Erik Åsbrink

Sten Tolgfors har frågat utrikesminister Lena Hjelm-Wallén om en
europeisk sysselsättningsunion. Arbetet inom regeringen är så fördelat
att det är jag som skall svara på frågan.

Regeringen anser att ett ambitiöst europeiskt samarbete om syssel-
sättning kan stärka de nationella ansträngningarna i kampen mot arbets-
lösheten. Tidigt inför regeringskonferensen klargjordes att Sverige
önskade stärka fördraget om den europeiska unionen vad avser syssel-
sättning. Den 1 september 1995 presenterade den svenske representan-
ten i den s.k. reflexionsgrupp som hade i uppdrag att förbereda EU:s
regeringskonferens promemorian Strengthening the fight against
unemployment - an issue for the Intergovernmental Conference. Pro-
memorian innehåller konkreta idéer om hur fördraget kunde stärkas. I
regeringens skrivelse 1995/96:30 om EU:s regeringskonferens 1996
redovisas den svenska ståndpunkten om sysselsättning. Sysselsättning-
en ges högsta prioritet, och skrivelsen anger att ett nytt avsnitt om sys-
selsättningspolitik bör sättas in i fördraget. Det bör innehålla gemen-
samma mål, gemensamma procedurer och ett gemensamt åtagande att
följa vissa principer för sysselsättningspolitiken, hette det vidare. Det
för regeringskonferensen ansvarige statsrådet och chefsförhandlaren
Gunnar Lund har löpande informerat och samrått i EU-nämnden om
IGC, inklusive sysselsättningsfrågan. Det har således funnits en stor
öppenhet i regeringens agerande i sysselsättningsfrågan före och under
regeringskonferensen.

I måndags den 17 juni 1996 framlade Sverige ett dokument om sys-
selsättningen i utrikesministrarnas möte inom ramen för regeringskon-
ferensen. Detta dokument, som har översänts till EU-nämnden, utveck-
lar och konkretiserar de svenska tankegångarna, samtidigt som det
beaktar reaktioner från andra länder. Sverige föreslår tydligare och mer
ambitiösa målformuleringar och att vissa angivna principer skall vara
vägledande för sysselsättningspolitiken. En viktig del av förslaget är ett
väsentligt utökat övervakningsförfarande, linjerat efter de förfaranden
som tillämpas för att samordna den ekonomiska politiken. En särskild
sysselsättningskommitté med representanter från finans- och arbets-
marknadsministerier föreslås bli inrättad.

Vad gäller EMU-utredningens uppdrag, som anges i regeringens di-
rektiv 1995:128, så ingår i detta inte att utreda frågan om en europeisk
sysselsättningsunion. Kommittén har därför inte anledning att utarbeta
någon särskild rapport i denna fråga. I samband med att EU 96-
kommittén avslutade sitt arbete uttryckte dock denna önskemål om att
EMU-utredningen skulle bidra till att belysa frågan. Detta har lett till
att tre av de underlagsrapporter som kommittén har beställt vid sidan av
andra frågor som rapporterna behandlar också gör analyser av ett ökat
europeiskt samarbete om sysselsättning.

Det dokument som Sverige i måndags framlade i regeringskonfe-
rensen bör ytterligare förbättra underlaget för en diskussion om hur

stärkta regler om sysselsättning i fördraget om den europeiska unionen
kan bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.