EU och rysk informationskrigsföring

Svar på skriftlig fråga 2014/15:181 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:181 av Sofia Arkelsten (M) EU och rysk informationskrigföring

Sofia Arkelsten har frågat hur Sverige fortsatt kommer att agera på EU-nivå för att bidra till att EU kan möta ryska påverkanskampanjer och informationskrigföring.

Regeringen delar analysen att det pågår aktiva försök från den ryska statsmaktens sida att – med olika medel, till exempel desinformation och propaganda – påverka medierapportering, debatt, och opinion gällande inte minst utvecklingen i Östeuropa. Detta sker såväl inom Ryssland som i länderna i grannskapet, i EU och globalt. Det är noterbart och beklagligt att detta sker samtidigt som utrymmet för medie- och yttrandefrihet i Ryssland blir allt mer begränsat.

EU:s svar på denna utveckling har hittills varit otillräckligt. Regeringen har därför konsekvent verkat för att EU:s institutioner bör förstärka sina insatser och ta en tydlig, ledande roll för att – tillsammans med medlemsstaterna – proaktivt sprida korrekt information om EU:s politik och dess bevekelsegrunder samt korrigera felaktigheter. Detta blev också utfallet av det extraordinära Rådet för utrikes frågor den 29 januari, som tydligt uppdrar åt EU:s höga representant att förstärka ansträngningarna för att förbättra EU:s strategiska kommunikation.

Regeringen har i detta sammanhang framhållit att insatser på området måste bygga på EU-ländernas styrka i form av fria och oberoende massmedier.

Sverige stödjer också, både bilateralt och genom EU, oberoende massmedier och ett fritt civilt samhälle i Östeuropa, bl.a. genom utbildningsinsatser för journalister. Det bilaterala stödet inom dessa områden avses öka.

Det var oklokt av förra regeringen att dra ned på demokratistödet till Ryssland så markant som gjordes. Under perioden 2004-2006 låg nivån på Sveriges demokratistöd till Ryssland på i genomsnitt 100 miljoner kronor per år. Därefter minskade den tidigare regeringen stödet stegvis ner till 13 miljoner kronor under 2009, för att sedan åter stiga till

38 miljoner kronor för år 2010. Under perioden 2010-2014 låg demokratistödet kvar på ungefär samma nivå. Denna minskning gjorde det knappast enklare för oberoende journalister och civilsamhället i Ryssland och resten av regionen.

Stockholm den 4 februari 2015

Margot Wallström