EU-krav som riskerar att öka utsläppen i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2025/26:599 besvarad av Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:599 EU-krav som riskerar att öka utsläppen i Sverige
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Svar på fråga 2025/26:599 av Rickard Nordin (C)
EU-krav som riskerar att öka utsläppen i Sverige
Rickard Nordin har frågat mig om jag och regeringen kommer att söka de undantag som är möjliga inom ramen för PPWR för att värna vårt pantsystem och minimera utsläppen.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förslag för hur EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall ska genomföras i svensk lagstiftning.
Uppdraget är uppdelat i fyra delredovisningar utifrån när de olika artiklarna i EU-förordningen börjar gälla. Artikeln som frågeställaren hänvisar till, och som handlar om återanvändningsmålen, ska börja tillämpas 2030. Regeringen kommer att återkomma med förslag i dessa delar.
Enligt uppdraget ska Naturvårdsverket analysera och vid behov lämna förslag på undantag från EU-förordningen. Utgångspunkten för arbetet ska vara ett regelverk som bygger på nuvarande nationella system och lösningar på avfallsområdet.
Regeringskansliet och Naturvårdsverket har tagit del av dryckesindustrins förslag på olika juridiska möjligheter för undantag från EU-förordningens återanvändningsmål och analyserar dessa som en del av genomförandearbetet.
Stockholm den 25 mars 2026
Johan Britz
Skriftlig fråga 2025/26:599 av Rickard Nordin (C) (Besvarad 2026-03-25)
Fråga 2025/26:599 EU-krav som riskerar att öka utsläppen i Sverige
av Rickard Nordin (C)
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
PPWR (EU:s förordning om förpackningar) träder i kraft den 12 augusti 2026, och artikel 29 sätter upp mål för återanvändbara dryckesförpackningar. Det är bra att i högre grad återanvända olika typer av förpackningar, men i ett land med fungerande pantsystem är det inte självklart en miljövinst.
Där befolkningstätheten inte är hög riskerar transporter, disk och tvätt att äta upp miljövinsten och i stället orsaka mer utsläpp. I vissa fall har jämförelser visat fördubblade utsläpp jämfört med välutvecklade engångsalternativ, där ökningen i utsläpp i huvudsak består av returtransporter och energi för rengöring.
I svensk kontext, med ett av världens mest effektiva retursystem för engångs-PET och aluminiumburkar, riskerar generella återanvändningskrav att öka klimatutsläppen, fördyra logistiken, försämra livsmedelshygienen, belasta små och medelstora företag samt urholka ett välfungerande pantsystem. Det svenska pantsystemet samlade 2024 in 2,8 miljarder PET- och aluminiumenheter, med 87,6 procent returgrad (2023 var siffran 88,5 procent) och ca 180 000 ton koldioxidutsläpp i årlig besparing.
Att parallellt bygga upp återanvändningsflöden för konsumentdryck riskerar att splittra volymer och kvalitet i dagens slutna materialloopar och därmed försämra återvinningsprestanda och öka kostnaderna. Att återinföra glasflaskorna för läsk med all den tunga logistik det innebär är inte en vinst för samhället.
Det finns möjligheter till undantag. Finland har sökt sådana undantag, men inte Sverige. Det är rimligt att Sverige söker dessa undantag med motkravet till branschen att återvinningsgraden måste öka ytterligare samt att fler förpackningar kommer in i systemet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
Kommer ministern och regeringen att söka de undantag som är möjliga inom ramen för PPWR för att värna vårt pantsystem och minimera utsläppen?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.