EU-kommissionens tolkning av fågeldirektivet och skarvens status
Svar på skriftlig fråga 2019/20:847 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2019/20:847 av Viktor Wärnick (M)
Europeiska kommissionens tolkning av fågeldirektivet och skarvens status
Viktor Wärnick har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att, i ljuset av Europeiska kommissionens svar, underlätta en svensk skarvförvaltning som leder till ett minskat antal skarvar i Sverige.
Skarvpopulationen och hur den ska förvaltas är en viktig fråga. Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt eftersom skarv kan angripa fångst och skada redskap och att det finns undersökningar som indikerar
att skarvens predation kan påverka fiskbestånd. Jag är även medveten om
att naturen kring häckningsplatser för skarv förändras.
Skarven skyddas enligt fågeldirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar). Endast kommissionen har befogenhet att föreslå ändringar i fågeldirektivet eller dess bilagor, däribland skyddet för skarven. Kommissionen har i samband med sin så kallade fitness check-utvärdering av naturvårdsdirektiven, där fågeldirektivet ingår, uttalat att direktiven fortfarande är relevanta och ändamålsenliga, varför kommissionen inte tänker föreslå några ändringar.
Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för genomförandet av viltförvaltnings-politiken, däribland frågor som berör förvaltningen av skarvpopulationen. Viltförvaltningen är regionaliserad. Om det är motiverat kan länsstyrelsen i enlighet med gällande författningar besluta om skyddsjakt efter skarv, vilket idag regelbundet sker vid flera länsstyrelser.
Naturvårdsverket genomför nu med stöd av 2 § tredje stycket jaktförordningen (1987:905) en översyn av jakttiderna där bland annat skyddsjakt efter storskarv på enskilds initiativ är ett av de förslag som bereds. Regeringen vill inte föregripa den pågående processen.
Stockholm den 12 februari 2020
Jennie Nilsson
Skriftlig fråga 2019/20:847 av Viktor Wärnick (M) (Besvarad 2020-02-12)
Fråga 2019/20:847 EU-kommissionens tolkning av fågeldirektivet och skarvens status
av Viktor Wärnick (M)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
I ett svar på en skriftlig fråga (E-003275/2019) ställd till EU-kommissionen sägs att fågeldirektivet medger att skarvar kan tas bort i stort antal så länge bevarandestatusen inte riskeras och det inte finns andra åtgärder som kan ge tillfredsställande resultat. Detta kan tolkas som en öppning för medlemsstaterna att i högre grad ta till kraftfullare åtgärder för att få bukt med skarvproblematiken än man hittills gjort eller sagt sig kunna göra.
Skarvens härjningar är ett akut problem i många delar av Sverige. Regeringen har under lång tid sagt sig ”följa frågan noga”, men den har ännu inte agerat i någon substantiell riktning. EU-kommissionens svar kan tyckas ge regeringen en öppning att – inom fågeldirektivets nuvarande ramar – ändock agera.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att, i ljuset av EU-kommissionens svar, underlätta en svensk skarvförvaltning som leder till ett minskat antal skarvar i Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.