EU-finansiering av transportinfrastruktur
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1099 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1099 EU-finansiering av transportinfrastruktur
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:1099 av Malin Östh (V)
EU-finansiering av transportinfrastruktur
Malin Östh har frågat mig om det är min bedömning att regeringens direktiv för den kommande planperioden, om att eventuella EU-bidrag till statlig infrastruktur inom nationell plan inte ska utöka den ekonomiska ramen, inte begränsar Sveriges tillgång till EU-bidrag för statlig infrastruktur, och om jag avser vidta några åtgärder utifrån min bedömning.
Behoven inom infrastrukturen är som Malin Östh säger stora och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det innebär att vi måste vårda det befintliga transportsystemet och prioritera underhåll men också investera i ny infrastruktur där det behövs.
Det är bakgrunden till att regeringen den 3 oktober överlämnade en infrastrukturproposition, Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur
– för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28), till riksdagen med historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen. Den ekonomiska ramen för perioden 2026–2037 ökar med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden, till 1 171 miljarder kronor. Regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. Regeringen satsar alltså nu stort på infrastruktur.
Medfinansiering från EU till svenska infrastrukturprojekt är självklart positivt och som Malin Östh skriver har regeringen också betonat detta i bl.a. infrastrukturpropositionen.
Många av de projekt som får medfinansiering från EU ligger redan utanför infrastrukturramen och påverkas inte av den nyordning som Malin Östh hänvisar till. Under senare års utlysningar har t.ex. projekt i svenska hamnar fått medfinansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Dessa projekt finansieras inte med pengar ur den nationella planen. När det gäller statliga projekt som finansieras inom infrastrukturramen kommer myndigheterna att fortsätta ansöka om medfinansiering i relevanta utlysningar. För statliga projekt kommer eventuell tillkommande medfinansiering från EU vara lika viktig för staten nu som tidigare. Skillnaden är att medfinansieringen inte innebär att medlen som går till statlig infrastruktur automatiskt utökas, utan att riksdagen och regeringen kan besluta kring användningen.
Jag bedömer inte att denna ändring kommer påverka varken antalet ansökningar eller möjligheten att få medfinansiering för svenska projekt. Jag bedömer därför inte att några andra åtgärder behöver vidtas.
Vi ska fortsatt säkerställa att de ansökningar som skickas in från Sverige håller hög kvalitet med god sannolikhet att bli beviljade medfinansiering, oavsett om det är statliga eller andra svenska projekt, för att Sverige ska få en så god tilldelning som möjligt.
Stockholm den 29 april 2025
Andreas Carlson
Skriftlig fråga 2024/25:1099 av Malin Östh (V) (Besvarad 2025-04-30)
Fråga 2024/25:1099 EU-finansiering av transportinfrastruktur
av Malin Östh (V)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
FSE (Fonden för ett sammanlänkat Europa) inrättades 2014 och är ett EU-finansieringsprogram för att främja tillväxt, sysselsättning, inkludering och konkurrenskraft. FSE transport syftar till att stötta finansieringar i utveckling, restaurering och uppdatering av transportinfrastruktur i Europa.
Regeringen betonar i sin infrastrukturproposition att ”Sverige ska arbeta aktivt för att söka medfinansiering från EU” och skriver också i direktivet till Trafikverket inför framtagande av förslag till nationell plan att man ser det som ”viktigt att svenska aktörer aktivt söker bidrag från FSE”.
Samma sak understryks på regeringens hemsida, där det står att ”behoven är stora och regeringen arbetar aktivt med att öka medfinansieringen från EU”.
Att behoven är stora är väl känt. Svensk transportinfrastruktur präglas av ett eftersatt underhåll, vilket gäller både väg och järnväg. För svensk järnväg finns, utöver en stor underhållsskuld, också en allvarlig kapacitetsbrist. Mycket återstår innan Sverige uppfyller de krav som ställs utifrån TEN-T-förordningen. Ovanpå detta tillkommer också de krav och förväntningar som Försvarsmakten har på en sammanhållen, robust transportinfrastruktur.
Trots att mycket behöver göras och nya krav ställs så ger det anslag för utveckling av transportsystemet som beslutats för de kommande 12 åren ett begränsat utrymme att addera nya projekt. I huvudsak ryms inte mycket mer än de projekt som redan ligger i planen. Det gör att gapet mellan avsatta medel och behovet av en kraftfull kapacitetsförstärkning är stort. Möjligheten att utöka ramen genom EU-finansiering borde därför ses som både välkommen och välbehövlig.
Regeringen gör dock tydligt att EU-medel inte kommer att innebära en utökad finansiering. I stället förtydligar man i både infrastrukturpropositionen och i direktivet till Trafikverket att ”från och med den kommande planperioden kommer eventuella EU-bidrag till statlig infrastruktur inom nationell plan inte att utöka den ekonomiska ramen”. Det torde betyda att man låser fast den ekonomiska ramen och omöjliggör resursförstärkning genom EU-medel. Det gör att incitamenten för svenska aktörer – som regeringen är angelägna om aktivt ska söka medel från FSE – högst sannolikt inte kommer att stärkas, utan tvärtom riskerar att minska.
Som grund för sin hantering av EU-medel hänvisar regeringen till prop. 1994/95:40 och principer om neutralitet för statens budget. Regeringens slutsats att EU-medel inte kommer att utöka den ekonomiska ramen avviker – trots hänvisning till äldre lagstiftning – mot tidigare hantering.
Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga statsrådet Andreas Carlson:
Är det statsrådets bedömning att regeringens direktiv för den kommande planperioden, om att eventuella EU-bidrag till statlig infrastruktur inom nationell plan inte ska utöka den ekonomiska ramen, inte begränsar Sveriges tillgång till EU-bidrag för statlig infrastruktur, och avser statsrådet vidta några åtgärder utifrån sin bedömning?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.