Ett ackumulerat säkerhetshot

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2290 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/01312 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2290 av Björn Söder (SD)
Ett ackumulerat säkerhetshot

Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utvisningar av personer som utgör ett säkerhetshot kan verkställas och varför utvisningar av sådana personer inte verkställs.

Det är givetvis ett stort problem att personer som utgör ett säkerhetshot blir kvar i landet. Inriktningen är solklar; dessa individer ska återvända till sina hemländer om så är möjligt. Ett beslut om av- eller utvisning får däremot inte verkställas om det skulle strida mot Europakonventionens artikel 3 om förbud mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Förbudet är folkrättsligt bindande för Sverige och Europakonventionen är även antagen som lag.

En stor majoritet av de säkerhetshot som finns i Sverige regleras enligt utlänningslagen. När det gäller dessa ärenden har Säkerhetspolisen och Migrationsverket vässat sitt samarbete och blivit bättre på att identifiera säkerhetshot i migrationsflödet. Säkerhetspolisen använder också verktygen enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) för att kunna vidta åtgärder mot personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot. Insatserna mot de personer som inte går att utvisa anpassas i förhållande till det hot de bedöms utgöra och försvårar för dem att bedriva en säkerhetshotande verksamhet.

Regeringen arbetar med att undanröja de verkställighetshinder som finns i vissa utvisningsärenden enligt LSU. Innan regeringen avgör frågan, ska dock Migrationsöverdomstolen yttra sig. Om domstolen anser att det föreligger verkställighetshinder så är regeringen bunden av den bedömningen.

Inom Regeringskansliet bereds också ett förslag till en ny lag som ska ersätta LSU och även vissa ändringar i utlänningslagen. I den utredning som ligger till grund för arbetet, Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16), föreslås bland annat att en utlänning ska kunna utvisas om hen kan antas komma att göra sig skyldig till en gärning som är belagd med straff enligt den nya terroristbrottslag som föreslagits av en annan utredning. Kravet för att utvisa någon på denna grund är lägre än enligt den nuvarande lagen. Utredningen föreslår också utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Vidare föreslås skärpningar av regleringen i utlänningslagen som rör säkerhetsärenden som hanteras enligt den lagen. Förslagen som har lämnats av utredningen är i linje med Säkerhetspolisens önskemål.

Även det kriminaliserade området har byggts ut bland annat genom det nyligen införda brottet samröre med en terroristorganisation samt utvidgningar av straffansvaret för utbildning, resa och finansiering kopplat till terroristbrottslighet. Regeringen anser att det är angeläget att kriminalisera varje form av deltagande i en terroristorganisation och har därför låtit en parlamentarisk kommitté utreda möjligheterna att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism. För två veckor sedan tog vi emot delbetänkandet som nu bereds inom Regeringskansliet.

Det är av stor vikt att förhindra att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige uppehåller sig eller etablerar sig i landet. Jag och regeringen kommer att fortsätta arbetet med dessa frågor.

Stockholm den 31 mars 2021

Mikael Damberg