Ersättningsjobb i Kiruna
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2774 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2774 av Mattias Karlsson (M)
Ersättningsjobb i Kiruna
Mattias Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att infria löftet om 120 ersättningsjobb till Kiruna.
Regeringen presenterade i juni 2018 ett förslag om cirka 120 nya statliga arbetstillfällen i Kiruna för att bidra till att ersätta de arbetstillfällen som skulle försvinna i samband med avvecklingen av Radiotjänst i Kiruna AB. Förslaget gällde ett paket som inbegrep myndigheterna Lantmäteriet, Skatteverket och Statens servicecenter. Vad gäller Lantmäteriet och Skatteverket är dessa etableringar genomförda medan Statens servicecenters etablering har dröjt något.
En förklaring till fördröjningen är att Statens servicecenters verksamhet mot andra myndigheter huvudsakligen finansieras genom avgifter. Tillkommande verksamhet i Kiruna finansieras således genom att nya myndigheter ansluter sig till Statens servicecenters tjänster. För att undvika att en etablering i Kiruna leder till neddragningar i Statens servicecenters verksamheter på andra orter utanför Stockholmsområdet, främst Gävle och Östersund, behöver myndigheten få ökade ärendevolymer.
Finansdepartementet har tidigare remitterat ett förslag om att ett antal myndigheter som regeringen genom förordning bestämmer, ska ansluta sig till vissa av Statens servicecenters tjänster. Utifrån bland annat remissinstansernas synpunkter valde regeringen att justera förslaget om vilka myndigheter som ska anslutas till Statens servicecenters tjänster. Detta resulterade i att dessa blev färre än i ursprungsförslaget. Antalet nya arbetstillfällen som förslaget motsvarar blev därför också färre.
Regeringen uppdrog i mars i år åt Statens servicecenter att lokalisera en verksamhet som omfattar anställningar motsvarande minst 20 årsarbetskrafter till Kiruna för att komplettera de cirka 70 arbetstillfällen som är på plats sedan tidigare. Det är glädjande att myndigheten därmed kommer att etablera ny verksamhet på orten och att antalet nya arbetstillfällen kommer att uppgå till minst 90 årsarbetskrafter. Detta möjliggör också för ytterligare arbetstillfällen att kunna tillkomma i Kiruna i framtiden om fler myndigheter ansluter sig till Statens servicecenters tjänster. Regeringen följer utvecklingen av den statliga närvaron i Kiruna och kommer vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 12 maj 2021
Lena Micko
Skriftlig fråga 2020/21:2774 av Mattias Karlsson i Luleå (M) (Besvarad 2021-05-06)
Fråga 2020/21:2774 Ersättningsjobb i Kiruna
av Mattias Karlsson i Luleå (M)
till Statsrådet Lena Micko (S)
I mitten av november 2018 fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten. Beslutet innebar slutet för Radiotjänst i Kiruna, som sedan 1988 har drivit in avgiften från alla hushåll som har en tv-apparat.
Medarbetarna på Radiotjänst har i 30 år sett till att finansieringen av en politiskt oberoende public service fungerat. De har på sitt sätt hjälpt till att upprätthålla ett fritt och öppet demokratiskt samhälle.
I budgetpropositionen för 2019 fanns en anslagsökning till Skatteverket, Lantmäteriet och Statens servicecenter för att dessa myndigheter skulle tillskapa 120 ersättningsjobb i Kiruna. Efter det har Lantmäteriet skapat 53 nya tjänster och Skatteverket 18 nya tjänster i Kiruna. I slutet av mars i år kom beskedet att regeringen gett Statens servicecenter i uppdrag att flytta delar av verksamheten till Kiruna motsvarande 20 nya tjänster. Därmed finns det sammanlagt 91 tjänster i Kirunapaketet, och det blir inte 120 tjänster som regeringen har lovat.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Lena Micko:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att infria löftet om 120 ersättningsjobb till Kiruna?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.