Erkännande av folkmordet seyfo
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2535 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2535 av Pia Steensland (KD) Erkännande av folkmordet Seyfo
Pia Steensland har frågat mig om jag anser att det är av betydelse att regeringen officiellt erkänner folkmordet Seyfo för att förhindra att historien upprepar sig, och när har jag och regeringen i så fall för att avsikt att verkställa riksdagens tillkännagivande i frågan från 2010.
För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda massövergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. Omkring en miljon människor beräknas ha blivit offer för massövergreppen. Av dem som överlevde förlorade många familj och anhöriga eller tvingades fly från sina hem. Skildringar från 1915 vittnar om skoningslös grymhet.
Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp. Frågor om hur en regering bör benämna massövergrepp i det förflutna är komplicerade och innehåller folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter som vi inte kan bortse från. Det är också anledningen till att ytterst få regeringar gör uttalanden om de historiska massövergreppen. Regeringen välkomnar oberoende forskning och initiativ som främjar ökad kunskap om historiska massövergrepp.
Frågan om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket bör hanteras på ett sätt som främjar dialog. Från regeringens sida är detta arbete på intet sätt avslutat. Regeringen har gett stöd till flera projekt som främjar kunskap och dialog. Ett exempel är vårt stöd till Hrant Dink Foundation, som bland annat har bidragit till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd mellan turkar och armenier i landet.
Stockholm den 21 april 2021
Ann Linde
Skriftlig fråga 2020/21:2535 av Pia Steensland (KD) (Besvarad 2021-04-15)
Fråga 2020/21:2535 Erkännande av folkmordet seyfo
av Pia Steensland (KD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
År 1915 dåvarande Osmanska riket, i dagens Turkiet, utfördes ett folkmord på armenier, assyrier/ syrianer, kaldéer och pontiska greker. Över 1,5 miljoner oskyldiga kristna invånare valdes ut målmedvetet och dödades på religiös och etnisk grund. Målet var att utplåna en hel folkgrupp i syfte att skapa en nation med en etnisk folkgrupp som hade ett enda språk och en enda religion (islam). Folkmordet kallas i folkmun för seyfo, vilket betyder svärd.
Massmorden begicks på order från de styrande så kallade ungturkarna och utfördes genom systematiska tvångsdeportationer, avrättningar och massakrer. Kvinnor och barn våldtogs. Många såldes också som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader och kyrkor förstördes och de kristna invånarnas egendom konfiskerades. De flesta offren dödades under åren 1915–1916, men förföljelserna fortsatte fram till år 1918. Resultatet blev att Osmanska riket tömdes på majoriteten av sin kristna befolkning.
Den 11 mars 2010 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker, att Sverige bör verka inom EU och FN för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker samt att Sverige bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker.
För fem år sedan erkände Europaparlamentet, efter initiativ från Kristdemokraterna, illdåd mot assyrier/syrianer, kaldéer och yazidier utförda av Islamiska staten (IS) som folkmord. Med hänvisning till Europaparlamentets erkännande tog ett antal nationella parlament samma beslut. Det skedde i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Irland, Lettland, Australien och USA, för att nämna några. Vad gäller USA tog även Vita huset under president Obamas ledning ett beslut att erkänna övergreppen mot kristna och yazidier som folkmord.
Trots tillkännagivandet från Sveriges riksdag 2010 och erkännandet från Europaparlamentet och flera länder saknas ett officiellt beslut från Sveriges regering om att erkänna folkmordet 1915. Detta trots att Stefan Löfven i april 2014, vid ett besök i assyriska kulturhuset i Södertäljestadsdelen Hovsjö, lovade att en regering ledd av Socialdemokraterna skulle erkänna seyfo som folkmord.
Det är oacceptabelt att personer inom terrorsekten IS nu reser från Sverige till exempelvis Syrien och Irak och begår terrorhandlingar med samma syfte som vid folkmordet 1915. Hela världen vittnar om IS-terroristernas grymma metoder. I min valkrets Sörmland bor en stor andel av både assyrier och yazidier, folkgrupper som har varit särskilt utsatta för terrorism. De blev tvingade att lämna sina hem och fly till Sverige för att rädda sina liv. Flera vittnar om att deras släktingar har blivit kidnappade och bortkörda av IS-terroristerna i Syrien. Det beskriver det som att historien upprepar sig hundra år efter folkmordet 1915 eftersom erfarenhet och forskning visar att risken för upprepning ökar om allvarliga folkrättsbrott förtigs av omvärlden. Det är därför angeläget att regeringen agerar för att erkänna folkmordet seyfo.
Ett erkännande skulle inte minst bidra till att ge offren och deras efterlevande anhöriga en möjlighet till upprättelse. Det aktuella minoritetsgrupperna i Sverige och i Sörmland skulle då förhoppningsvis kunna slippa bli förföljda av sina mardrömmar, men framför allt skulle risken för att de ska fortsätta bli hotade och utsatta från påtryckningar ifrån terrorsekten IS minska. Det skulle göra stor skillnad i många människors liv och vardag.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:
Anser ministern att det är av betydelse att regeringen officiellt erkänner folkmordet seyfo för att förhindra att historien upprepar sig, och när har hon och regeringen i så fall för att avsikt att verkställa riksdagens tillkännagivande i frågan från 2010?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.