Ericssons misstänkta mutbrott i Irak
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1482 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2021/22:1482 av Rasmus Ling (MP)
Ericssons misstänkta mutbrott i Irak
Rasmus Ling har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder vad gäller översyn av lagstiftning eller andra initiativ för att en liknande situation som uppkommit med anledning av Ericssons misstänkta mutbrott inte ska inträffa igen.
Inledningsvis vill jag för tydlighets skull framhålla att ägare till minst en tiondel av aktierna i ett bolag under vissa förutsättningar kan väcka talan i eget namn om skadestånd till bolaget. En sådan talan kan alltså föras utan styrelsens beslut.
Näringslivet har en mycket viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling. Regeringen har en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö, klimat och korruptionsbekämpning. Företagens verksamhet ska inte orsaka, bidra till eller vara kopplade till brott inom dessa områden.
Korruption kan vara en stor utmaning för exportindustrin. Inom ramen för Team Sweden arbetar aktörerna mot korruption genom ökad kompetens, rådgivning och effektivare samordning. Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) har nolltolerans mot alla former av korruption och arbetar aktivt för att minimera risken för svenska företag som verkar utomlands. Exportkreditnämnden accepterar inte att korruption förekommer i de affärer som nämnden garanterar. Den som söker en garanti och den som exporterar måste intyga att mutor inte lämnats i affären, samt informera om eventuella ersättningar till agenter.
Sverige bidrar också aktivt i t.ex. OECD:s arbete mot korruption och vad gäller multinationella företags arbete med hållbart förtagande i bredare bemärkelse. Vi är även aktiva när det gäller EU:s, Europarådets och FN:s arbete inom detta område.
Vi har även förstärkt det straffrättsliga regelverket. Den 1 januari 2020 höjdes maximibeloppet för företagsboten från tio miljoner kronor till femhundra miljoner kronor för allvarliga brott som begås av större företag. Svensk domstol gavs också utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Ett av syftena med de lagändringarna var just att ge företag tydliga incitament att organisera sig på ett sådant sätt att risken för brott i verksamheten minskas.
Stockholm den 10 maj 2022
Karl-Petter Thorwaldsson
