Enqa och kvalitetssäkringssystemet

Svar på skriftlig fråga 2016/17:403 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2016/05250/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:403 av Betty Malmberg (M) ENQA och kvalitetssäkringssystemet

Betty Malmberg har frågat mig varför regeringen utmanar ENQA i synen på UKÄ:s självständighet mot regeringen och riksdagen och därmed riskerar UKÄ:s presumtiva medlemskap i den internationella organisationen ENQA.

Högre utbildning av hög kvalitet är avgörande för att säkra framtidens jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Den högre utbildningen spelar en central roll för kompetensförsörjningen och för samhällets kunskapsutveckling. Sverige är ett litet exportberoende land som ska konkurrera med kunskap. För att skapa legitimitet för svensk högre utbildning utomlands är det viktigt att beakta internationella principer för kvalitetssäkring. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring, som är grunden för medlemskap i organisationen ENQA, framgår bland annat att kvalitetssäkringsorganet ska vara oberoende och agera självständigt.

Universitetskanslersämbetet är inte längre medlem i ENQA eftersom det kvalitetssäkringssystem som infördes av den borgerliga regeringen 2010 inte godkändes av organisationen. ENQA bedömde att systemet i allt för stor utsträckning var utformat och detaljstyrt av regeringen och riksdagen, varför Universitetskanslersämbetet inte ansågs uppfylla kravet på oberoende. Därutöver uppfylldes inte heller andra grundläggande krav så som att kvalitetssäkringssystemet ska vara både kontrollerande och kvalitetsdrivande.

En viktig utgångspunkt för det nya kvalitetssäkringssystem som riksdagen beslutade om i mars 2016 (skr. 2015/16:76) var därför att möjliggöra för Universitetskanslersämbetet att återingen bli medlemmar i ENQA. Regeringen gjorde i skrivelsen ett antal bedömningar som syftade till att utgöra ett ramverk för kvalitetssäkringssystemet snarare än att, som tidigare regering, i detalj styra systemets utformning. Efter riksdagens beslut fick Universitetskanslersämbetet i uppdrag att självständigt vidareutveckla och genomföra det nya systemet.

I betänkandet Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1) bedömer utredaren att det finns mycket goda argument för att chefen för granskningsmyndigheten inte bör ha titeln universitetskansler. Ett viktigt argument som framförs i betänkandet är att titeln kan leda till rollkonflikter och internationella missförstånd om vilken uppgift och roll innehavaren har.

Universitetskanslersämbetet utför ett viktigt arbete i och med sin granskning och tillsyn av verksamheten på universitet och högskolor. För att undvika oklarheter om vilken uppgift chefen för myndigheten har beslutade regeringen nyligen att myndighetschefen ska ha titeln generaldirektör i stället för universitetskansler. Det innebär dock ingen formell ändring i fråga om myndighetschefens ansvar och uppgifter.

Regeringens utgångspunkt är att det ska finnas högt förtroende för svensk högre utbildning och för det svenska kvalitetssäkringssystemet. I sitt arbete med att vidareutveckla och genomföra systemet har Universitetskanslersämbetet beaktat de europeiska principerna för kvalitetssäkring med avsikt att ansöka om förnyat medlemskap i ENQA. Detta arbete påverkas inte av myndighetschefens titel.

Stockholm den 7 december 2016

Helene Hellmark Knutsson