Engagemanget i ICES

Svar på skriftlig fråga 2021/22:501 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
N2021/02972 Näringsdepartementet Näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:501 av Betty Malmberg (M) Engagemanget i ICES

Betty Malmberg har frågat mig om vilka åtgärder jag kommer att vidta för att öka Sveriges samarbete med havsforskningsrådet ICES för att på så sätt få ökad kunskap och kännedom om fiskbeståndens situation i Östersjön.

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) är en mellanstatlig organisation vars syfte är att öka vetenskaplig kunskap om marina miljön och dess resurser och att omsätta denna kunskap i oberoende och opolitisk rådgivning. ICES levererar vetenskapliga publikationer, information och förvaltningsråd som efterfrågas och på uppdrag av medlemsländer och internationella organisationer såväl som internationella kommissioner.

Inom ICES finns det drygt 200 arbetsgrupper och i dagsläget deltar ca 160 svenska experter. I 32 av ICES expertgrupper finns svenska experter som är inbjudna av ordföranden. I 15 av ICES expertgrupper innehar en svensk expert ordförandeposten. Sverige har även en delegat i ICES vetenskapliga kommitté (SCICOM) respektive en i ICES rådgivande kommitté (ACOM), båda från Sveriges lantbruksuniversitet. Havs- och vattenmyndigheten samordnar löpande det administrativa arbetet med nomineringsförslag till ICES arbetsgrupper. Detta görs i samarbete med relevanta myndigheter, organisationer och lärosäten.

Företrädare för Regeringskansliet sitter i ICES råd och har mandatet att nominera svenska experter till ICES arbetsgrupper. Svenska experter kan även bli inbjudna av ordföranden i en arbetsgrupp för att delta i arbetsgruppens arbete. De experterna går inte via Sveriges officiella nomineringsprocess.

För närvarande pågår ett arbete där Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten och Havsmiljöinstitutet bereder en process för hur medel från nationella forskningsprogrammet för hav och vatten kan tilldelas svenska forskare för ytterligare deltagande i ICES.

Den data som ligger till grund för ICES rådgivning samlas in av ICES medlemsländer. En stor del av detta sker inom ramen för det arbete som medlemsländer bedriver i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008. Det finns sex regionala koordineringsgrupper som syftar till att samordna datainsamlingen mellan berörda länder. Sverige deltar i tre; RCG Baltic (Regional Coordination Group for the Baltic), RCG NANSEA (Regional Coordination Group for North Atlantic, North Sea & Eastern Arctic) och RCG Econ (Regional Coordination Group on Economics Issues).

Det är Havs- och vattenmyndigheten som är nationell kontaktpunkt inom samtliga av de tre regionala koordineringsgrupper där Sverige deltar. Utöver experter från Havs- och vattenmyndigheten så deltar även experter från Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet i vissa av de regionala koordineringsgrupperna.

Sverige har redan idag en ledande roll och ett högt engagemang inom ICES och arbete pågår för att öka Sveriges deltagande i organisationen med kompetens inom flera vetenskapsområden, inte minst för att bidra med ökad kunskap och kännedom om fiskbeståndens situation i Östersjön.

Stockholm den 15 december 2021

Anna-Caren Sätherberg

Skriftlig fråga 2021/22:501 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2021-12-15)

Fråga 2021/22:501 Engagemanget i ICES

av Betty Malmberg (M)

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Under de senaste åren har undertecknad flera gånger ställt frågor till ansvarigt statsråd om varför Sverige inte i högre grad använder det internationella havsforskningsrådet ICES för att få fram fördjupade och förfinade data över fiskbestånden i Östersjön. Detta har dock stadigt bemötts med kommentaren ”att detta är inget som Sverige kan begära”. Men det stämmer inte. Det gjorde det inte då och heller inte nu.

Det är därför glädjande att ett enigt miljö- och jordbruksutskott genom betänkande 2021/22:MJU6 nu har uppmanat regeringen att göra just det jag frågade efter. Utskottet skriver bland annat ”att regeringen ska se till att Sverige aktivt förvaltar sitt medlemskap i ICES genom att ta till vara möjligheten att begära underlag från ICES, både via kommissionen och direkt som enskild medlemsstat eller tillsammans med andra medlemsstater”. Något som dessutom har beslutats av riksdagen.

Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

 

Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att öka Sveriges samarbete med havsforskningsrådet ICES för att på så sätt få ökad kunskap och kännedom om fiskbeståndens situation i Östersjön?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.