En vetenskaplig grund för referensvärdet för varg
Svar på skriftlig fråga 2025/26:965 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:965 En vetenskaplig grund för referensvärdet för varg
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:965 av Rebecka Le Moine (MP)
En vetenskaplig grund för referensvärdet för varg
Det övergripande och långsiktiga målet för Sveriges rovdjurspolitik är bland annat att vargen ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Det målet ligger fast.
I propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) fastslås att referensvärdet ska vara i intervallet 170–270 individer.
Naturvårdsverket har i sin skrivelse, Analys av vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus, bland annat redovisat att det är möjligt att vargens referensvärde för populationsstorlek, under vissa förutsättningar, kan ligga inom intervallet 170–270 individer. I skrivelsen, Ytterligare förvaltningsåtgärder för varg, redovisar Naturvårdsverket de åtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet vid en sänkning av referensvärdet i fråga om populationsstorlek från 300 individer till ett värde inom intervallet 170–270 individer.
Med utgångspunkt i behovet av en långsiktigt hållbar, förutsägbar och robust förvaltning har regeringen nyligen beslutat att ge Naturvårdsverket i uppdrag att justera referensvärdet från 170 till 220 individer. En sådan nivå ger ökade marginaler mot naturliga populationssvängningar, minskad risk för akuta förvaltningsåtgärder vid enskilda år med sämre reproduktion eller ökad dödlighet, och en stabilare grund för länsstyrelsernas licens‑ och skyddsjaktsbeslut. Beslutet frångår inte regeringens bedömning om att gynnsam bevarandestatus även är möjlig vid ett lägre värde, men innebär en något större försiktighetsmarginal när det gäller att säkerställa förvaltningens hållbarhet över tid.
Rapporteringen om 220 individer utgår således fortsatt från riksdagens beslutade intervall, Naturvårdsverkets vetenskapliga analys av under vilka förutsättningar referensvärdet är möjligt, samt utifrån de förvaltningsåtgärder som nu genomförs för att säkerställa att gynnsam bevarandestatus bibehålls. Det är en samlad bedömning av vad som bäst tjänar en långsiktigt hållbar vargförvaltning i nuläget. Med denna ordning värnar vi både en fungerande förvaltning i landet och Sveriges EU‑rättsliga åtaganden.
Stockholm den 21 juli 2026
Peter Kullgren
Skriftlig fråga 2025/26:965 av Rebecka Le Moine (MP) (Besvarad 2026-08-04)
Fråga 2025/26:965 En vetenskaplig grund för referensvärdet för varg
av Rebecka Le Moine (MP)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Regeringen har beslutat att 170 vargar ska vara referensvärde för gynnsam bevarandestatus. Samtidigt har EU-kommissionen ifrågasatt underlaget för den nivån och kritiserat att referensvärdet kommunicerades innan Naturvårdsverket fick i uppdrag att ta fram ett referensvärde som följer EU:s art- och habitatdirektiv och därmed vilar på vetenskaplig grund. Regeringen har trots att licensjakten stoppades i domstol gått vidare med en vargförvaltningsplan som ska utgå från 170 som referensvärde. Allt tyder på att detta fortsatt inte kommer att godkännas av EU-kommissionen.
När EU och medlemsstaterna bedömer gynnsam bevarandestatus ska detta analyseras genom fyra parametrar:
- utbredningsområde
- populationens storlek och utveckling
- livsmiljöns kvalitet och omfattning
- framtidsutsikter.
Vargens framtidsutsikter ser mycket dåliga ut med tanke på att populationen är liten, isolerad och inavlad. Enligt regeringens politik ska vargarna nu förvaltas på individnivå, vilket är en osedvanligt dyr metod. I medier har Kullgren lyft fram att det främst är migrationen som ska vara viktig för att uppnå punkt 2 och 3 enligt EU:s kriterier för gynnsam bevarandestatus. Men i vargförvaltningsplanen lyfts translokation av vargar fram som ett verktyg. Detta har tidigare vargförvaltningsplan angett som ett verktyg som ska undvikas och enbart användas i nödfall.
Ny bygger regeringens vargpolitik på att denna metod där vargflytt med helikopter ska användas aktivt, och att det ska utbildas personal i denna riskabla och kontroversiella metod. Allt detta bygger på att referensvärdet ska accepteras av EU och bli juridiskt gångbart.
Därför är min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilken vetenskaplig evidens kan ministern och regeringen hänvisa till som visar att 170 vargar uppfyller kraven för gynnsam bevarandestatus, trots EU-kommissionens kritik och trots att Naturvårdsverket tidigare bedömt att referensvärdet bör vara högre än 170?
