En skolpolitik för minskade klyftor i samhället
Svar på skriftlig fråga 2024/25:295 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:295 En skolpolitik för minskade klyftor i samhället
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på frågorna 2024/25:294, 2024/25:295 och 2024/25:296 av Olle Thorell (S) En jämlik skola för en bra start i livet, En skolpolitik för minskade klyftor i samhället respektive Åtgärder för en jämlik skola
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att resurserna till förskolor och grundskolor i socioekonomiskt utsatta områden är tillräckliga för att möta barnens behov och ge alla elever samma chans till en bra start i livet. Olle Thorell har frågat Johan Pehrson vilka åtgärder ministern avser att vidta för att minska den ökande segregationen i det svenska utbildningssystemet och säkerställa att alla barn ges lika möjligheter till en kvalitativ utbildning, oavsett socioekonomisk bakgrund. Olle Thorell har även frågat Johan Pehrson vilka åtgärder ministern avser att vidta för att säkerställa att Sveriges utbildningssystem fortsatt är jämlikt och tillgängligt för alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund. Frågorna har överlämnats till mig.
Regeringen driver nu igenom omfattande reformer för att återuppbygga kunskapsskolan. Förbättrade kunskapsresultat är en prioriterad fråga för regeringen. Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen [2010:800]). Det innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en hög kvalitet så att de fastställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i.
Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola och förskola. Efter förslag från regeringen i både budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) och budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) har det gjorts permanenta nivåhöjningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med totalt 16 miljarder kronor. Av dessa går 11,2 miljarder kronor till kommunerna.
Staten bidrar också till skolans finansiering genom riktade statsbidrag. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) bl.a. föreslagit att Kunskapsbidraget förstärks med 700 miljoner kronor. Det innebär att bidraget föreslås uppgå till drygt 8,2 miljarder kronor 2025. Kunskapsbidraget fördelas enligt ett index som innebär att huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får en högre bidragsram. Indexet används som underlag för att bedöma skillnader i huvudmäns behov av resurser.
I budgetpropositionen för 2025 har regeringen också exempelvis föreslagit att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan ska förstärkas med 900 miljoner kronor för 2025. Detta statsbidrag kan bl.a. användas för att minska barngruppernas storlek och rekrytera personal. Förskolan är tillsammans med vårdnadshavare central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet. När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar i den, oavsett bakgrund, en bra grund att stå på inför skolstarten.
Utöver ovanstående insatser har regeringen påbörjat en helrenovering av skolans finansieringssystem för att stärka den statliga styrningen över resursfördelningen till skolan, så att sambandet mellan behov och tilldelning av resurser stärks i hela landet. Som ett led i detta arbete har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. Utredningen ska bland annat ge förslag på en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska ange en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara. Av utredningsdirektiven framgår att det, för att öka likvärdigheten, är väsentligt att skolpengsnormen grundar sig på huvudmännens skilda förutsättningar och behov (dir. 2023:153).
Stockholm den 29 oktober 2024
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2024/25:295 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-30)
Fråga 2024/25:295 En skolpolitik för minskade klyftor i samhället
av Olle Thorell (S)
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Enligt Commitment to Reducing Inequality Index 2024 är utbildning en av de mest avgörande faktorerna för att motverka ekonomiska klyftor och främja social sammanhållning. Rapporten visar att länder med en välfinansierad och jämlik utbildningssektor tenderar att ha lägre nivåer av social och ekonomisk ojämlikhet samt bättre förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt. Det är särskilt viktigt att säkerställa tillgång till utbildning för utsatta grupper och i socioekonomiskt svaga områden. Men rapporten varnar också för hur nedskärningar i offentliga utbildningssystem och ökad privatisering i flera länder har lett till djupare klyftor och en alltmer ojämlik tillgång till kvalitativ utbildning.
Ett exempel är Chile, där en omfattande privatisering av skolor och utbildning under de senaste decennierna har resulterat i ökande klyftor mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Trots att utbildningen i Chile är tillgänglig för de flesta, har bristen på statlig reglering och finansiering lett till att de mest resursstarka familjerna kan välja bättre skolor, medan låginkomsttagare är hänvisade till underfinansierade offentliga skolor. Detta har cementerat sociala klyftor och begränsat möjligheterna för elever från utsatta grupper att bryta sig ur fattigdom.
I Sverige har vi traditionellt sett haft en stark och likvärdig utbildning, där staten har tagit ett stort ansvar för att säkerställa att alla barn får samma förutsättningar, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation. Men den nuvarande utvecklingen, med ökade skillnader i skolresultat mellan olika bostadsområden och minskade resurser för skolor i socioekonomiskt utsatta områden, riskerar att skapa djupare klyftor. Rapporter från både Skolverket och OECD har på senare tid pekat på hur den ökande segregeringen inom skolsystemet leder till minskade möjligheter för barn från mindre resursstarka familjer. Skolor med hög andel elever från utsatta grupper har ofta färre behöriga lärare, sämre resurser och större utmaningar med studiemiljön, vilket i förlängningen riskerar att förstärka klyftorna i samhället.
För Socialdemokraterna har en likvärdig utbildning alltid varit en grundbult i samhällsbygget. Vi tror på en skola där alla barn, oavsett bakgrund, ska ges samma möjligheter att lyckas och utvecklas. Därför ser vi med stor oro på hur den nuvarande regeringens politik riskerar att leda till ökad segregering och minskad likvärdighet. Vi menar att det är statens ansvar att säkerställa att varje barn får samma chans till en kvalitativ utbildning och att skolor i utsatta områden får de resurser de behöver.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska den ökande segregationen i det svenska utbildningssystemet och säkerställa att alla barn ges lika möjligheter till en kvalitativ utbildning, oavsett socioekonomisk bakgrund?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.