En jämlik och tillgänglig vård
Svar på skriftlig fråga 2024/25:288 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:288 En jämlik och tillgänglig vård
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på frågorna 2024/25:282 och 2024/25:288 av Olle Thorell (S) Tillgång till hälso- och sjukvård respektive En jämlik och tillgänglig vård
Olle Thorell har frågat mig hur jag avser att agera för att motverka den utveckling som får Sverige att tappa mark på området tillgång till hälso- och sjukvård. Olle Thorell har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka de växande skillnaderna i tillgången till hälso- och sjukvård och säkerställa att vården i Sverige fortsatt är jämlik och tillgänglig för alla.
Inledningsvis vill jag framhålla att hälso- och sjukvården primärt är ett ansvar för direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för att tillhandahålla god hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen, och kommuner och regioner har stor frihet att välja hur en verksamhet ska bedrivas inom ramen för den kommunala självstyrelsen.
Sverige har en hälso- och sjukvård av mycket hög kvalitet. Samtidigt är det ett faktum att alltför många måste vänta på att få vård och det finns behov av att skapa en närmare, mer jämlik, jämställd och tillgänglig vård i hela landet. Frågan om en jämlik och behovsstyrd vård är prioriterad för regeringen. Regeringen gav i juni 2024 en utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser. Den nya vårdgarantin ska tydligare än idag utgå från patientens behov av vård (dir. 2024:50).
Regeringen driver även på för att regionerna ska öka vårdkapaciteten och avsätter 7,5 miljarder kronor för detta ändamål 2025. Regeringen gör också satsningar på utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård med fokus på primärvården, som bland annat syftar till att stärka primärvården i landsbygderna. Regeringens åtgärder utgörs bland annat av ytterligare tillskott av medel till regionerna under 2024. Det sker inom ramen för dels ett sektorsbidrag omfattande 3 miljarder kronor som förstärktes i samband med vårändringsbudgeten för 2024 med ytterligare 6 miljarder kronor, dels fem olika överenskommelser för 2024 mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, som alla rör olika delar av hälso- och sjukvården, om totalt knappt 9 miljarder kronor. I överenskommelserna nämns flera åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten och minska väntetiderna samt till att stödja utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård med fokus på primärvården. Det har varit viktigt för regeringen att ge besked så tidigt som möjligt om medel till regionerna. Regeringen föreslår även i budgetpropositionen för 2025 fortsatta förstärkningar av hälso- och sjukvården i regionerna.
Vidare skyndar regeringen på arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling som innebär att väntande patienter erbjuds vård hos en annan vårdgivare med kortare väntetider oavsett var i landet denna vårdgivare finns. Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor avsätts för detta arbete under 2025.
Jag vill också i sammanhanget understryka att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och grunden som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen har mot den bakgrunden gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, både för befintlig och ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025.
Stockholm den 30 oktober 2024
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2024/25:288 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-30)
Fråga 2024/25:288 En jämlik och tillgänglig vård
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Enligt Commitment to Reducing Inequality Index 2024 är tillgång till hälso- och sjukvård en av de viktigaste faktorerna för att motverka ekonomisk och social ojämlikhet. Rapporten visar att länder med ett universellt och välfinansierat sjukvårdssystem inte bara uppvisar lägre nivåer av ekonomisk ojämlikhet utan även har högre nivåer av social sammanhållning och folkhälsa. Rapporten lyfter fram hur bristande tillgång till sjukvård och ökande kostnader för patienter leder till att de mest utsatta grupperna får sämre hälsoutfall och ökad ekonomisk osäkerhet.
Ett konkret exempel är USA, där sjukvårdskostnader är en av de vanligaste orsakerna till ekonomisk ruin för låginkomstfamiljer. Det amerikanska sjukvårdssystemet, som till stor del bygger på privata försäkringar och höga patientavgifter, har lett till att stora delar av befolkningen saknar tillgång till den vård de behöver. Trots att USA är ett av världens rikaste länder har många låginkomsttagare och marginaliserade grupper svårt att få tillgång till sjukvård av hög kvalitet. Detta har lett till stora skillnader i hälsoutfall mellan olika socioekonomiska grupper, där låginkomsttagare drabbas hårdast av kroniska sjukdomar och för tidig död.
I Sverige har vi länge varit stolta över vårt universella sjukvårdssystem, där alla ska ha lika rätt till vård oavsett ekonomisk situation eller bakgrund. Men rapporten visar att även Sverige står inför utmaningar med växande skillnader i tillgången till hälso- och sjukvård. Flera rapporter, bland annat från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, pekar på att skillnaderna i vårdens tillgänglighet ökar, särskilt mellan storstäder och landsbygden, och mellan socioekonomiskt utsatta grupper och mer välbeställda. Dessutom har en ökad privatisering av vården lett till att vissa grupper får bättre tillgång till vård, medan andra drabbas av längre väntetider och sämre kvalitet. Enligt den socialdemokratiska politiken ska hälso- och sjukvården vara en rättighet för alla, inte en marknad för några få. Vi tror på en jämlik vård där ingen ska behöva avstå från vård på grund av ekonomiska hinder eller bostadsort. Men när vi ser en utveckling där vårdens resurser fördelas alltmer ojämlikt och där privatiseringen gör att skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet ökar är risken stor att klyftorna i samhället fördjupas. Det är statens ansvar att säkerställa att vården är tillgänglig och av hög kvalitet för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund eller bostadsort.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka de växande skillnaderna i tillgången till hälso- och sjukvård och säkerställa att vården i Sverige fortsatt är jämlik och tillgänglig för alla?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.