En feministisk regering utan feministiskt perspektiv
Svar på skriftlig fråga 2014/15:387 besvarad av Åsa Regnér (S), statsråd
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
| ||
2015-04-15 | S2015/2487/JÄM | |
Socialdepartementet |
Jämställdhetsministern |
Svar på fråga 2014/15:387 av Margareta Cederfelt (M) En feministisk regering utan feministisk politik.
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta
för att kvinnor och män ska ha möjlighet att utvecklas i yrkeslivet samt
för att de personer, oftast kvinnor, som är verksamma inom välfärden ska ha möjlighet att starta och driva företag utifrån samma förutsättningar som andra företagare vilka levererar varor och tjänster finansierade via skattemedel.
Först vill jag framhålla att de frågor Margareta Cederfelt ställer rör politikområden som andra statsråd primärt ansvarar för. När det gäller kvinnors och mäns möjlighet att utvecklas i yrkeslivet kommer regeringen bland annat att föreslå att en tredje månad i föräldra-försäkringen reserveras för vardera föräldern och att vårdnadsbidraget avskaffas. Regeringen har gett centrala myndigheter på området såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tydligare jämställdhets-uppdrag. Regeringen ser det som angeläget att återinföra årlig lönekartläggning och har därtill för avsikt att beakta de förslag utredningen Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen) kan komma att lämna den 31 maj 2015.
Vad gäller möjligheten att driva företag inom skattefinansierade branscher hänvisar jag till civilministerns inlägg i en interpellationsdebatt (2014/15:348) den 7 april. Regeringen anser att det är viktigt att fler företag drivs av kvinnor. Från feministisk synpunkt är det anmärkningsvärt hur underrepresenterade kvinnor är i ledande befattningar inom vård- och omsorgssektorn i förhållande till den kraftiga majoritet de utgör av de anställda vilket framgår av en rapport från Vårdföretagarna förra året (En bransch som bidrar till jämställdheten, mars 2014).
Jämställdhetsarbetet kan emellertid inte avgränsas till frågan om kvinnors företagande inom välfärdsverksamheter. Dessa är i första hand till för brukarna av vilka många också är kvinnor. Vi ska värna valfrihet och ha en mångfald av aktörer samtidigt som vi vill garantera att skattemedel inte tas ut som vinst till ägarna utan återinvesteras i verksamheten. Utredningen om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster (dir. 2015:22) som regeringen nyligen har tillsatt kommer att lämna förslag till hur ett sådant system kan utformas.
Idag vet vi att statliga stöd till företag i högre grad går till mäns företag och mansdominerade företagsbranscher. Under perioden 2009-2011 beviljades mäns företag enligt Tillväxtverket 1,4 miljarder kronor i regionala företagsstöd medan motsvarande stöd till kvinnors företag omfattade 116 miljoner kronor. I slutet av förra månaden fattade regeringen beslut om nya stödförordningar för regionalstöden, bland annat i syfte att i större utsträckning nå kvinnor och personer med utländsk bakgrund, men också att nå fler företag i nyare branscher som kulturella och kreativa näringar samt inom hälso- och sjukvården. Regeringens förhoppning är att företagsstöden ska nå ut till företag och företagare som inte tidigare nåtts av stöden. De nya stödförordningarna ligger även i linje med Tillväxtverkets nyligen lanserade strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015-2020. Regeringen har också gett Tillväxtverket i uppdrag att under 2015 följa upp och stödja det fortsatta regionala arbetet för en jämställd regional tillväxt.
Stockholm den 15 april 2015
Åsa Regnér
Skriftlig fråga 2014/15:387 av Margareta Cederfelt (M) (Besvarad 2015-04-15)
Fråga 2014/15:387 En feministisk regering utan feministiskt perspektiv
av Margareta Cederfelt (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Inom den offentliga sektorn ses ofta arbetet som ett kall. Vid Dagens Samhälles prisutdelning för välfärdens viktigaste kvinnor stod kvinnors jobb i fokus. En kvinna från ett privat vårdföretag yttrade: ”Man tittar på oss som om vårt ledarskap vore mindre värt än på exempelvis Saab.”
I många sammanhang lyfts betydelsen av att prata gott om den egna verksamheten ofta upp liksom vikten av att vara stolt över sitt jobb, att lyfta fram det som fungerar bra och företagets goda resultat. Självklart är inte detta ekvivalent med att sopa problem under mattan och låtsas som att de inte finns. Vid nämnda event upprepades vikten av att öka attraktiviteten för att arbeta inom välfärden vid många tillfällen. Priser delades vid ceremonin ut till såväl välfärdsföretag som kommuner och landsting. Gemensamt för samtliga pristagare var att de talade om vikten av kvalitet i verksamheten och att de såg detta som den stora utmaningen inför framtiden.
Skattefinansierade verksamheter finns inte enbart inom välfärden utan också inom ett stort antal andra verksamheter, exempelvis läkemedelsindustrin, producenter av medicinteknisk utrustning, bygg- och anläggningsföretag verksamma inom infrastruktur för att nämna några affärsområden.
Med anledning av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet Åsa Regnér avser att vidta för att kvinnor och män ska ha möjlighet att utvecklas i yrkeslivet och för att de personer, oftast kvinnor, som är verksamma inom välfärden ska ha möjlighet att starta och driva företag utifrån samma förutsättningar som andra företagare vilka levererar varor och tjänster finansierade via skattemedel.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.