En buffertfond med anledning av förändringar i LAS

Svar på skriftlig fråga 2020/21:291 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:291 av Lars Beckman (M) En buffertfond med anledning av förändringar i LAS

Lars Beckman har frågat mig om jag är beredd att gå till Sveriges riksdag och begära finansiering för en retroaktiv buffertfond om 62 miljarder kronor i enlighet med den överenskommelse som finns mellan delar av arbetsmarknadens parter.

Sedan 2017 har Svenskt Näringsliv och LO förhandlat med mål att revidera delar av gällande regler gällande trygghet, omställning och anställningsskydd. PTK anslöt sig till förhandlingarna 2019. Ett av förhandlingsförslagen var att parterna, i samverkan med staten och i dialog med parterna inom offentlig sektor, skulle utreda förutsättningarna för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring.

Enligt januariavtalet ska arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.

I slutet av september kunde PTK och Svenskt Näringsliv enas om en överenskommelse. Regeringen kommer därför nu att påbörja en process för att reformera arbetsrätten utifrån partsöverenskommelsen. Parallellt med det kommer ett analys- och utredningsarbete att inledas inom Regeringskansliet när det gäller parternas förslag om omställning och arbetslöshetsförsäkringen.

Regeringen kommer att återkomma med besked om nästa steg.

Stockholm den 4 november 2020

Eva Nordmark

Skriftlig fråga 2020/21:291 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2020-11-04)

Fråga 2020/21:291 En buffertfond med anledning av förändringar i LAS

av Lars Beckman (M)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Enligt januariavtalet ska utredningen En moderniserad arbetsrätt (SOU 2020:30) genomföras om inte arbetsmarknadens parter kommer överens om ett nytt regelverk för arbetsmarknaden som främjar trygghet och omställning.

I den preliminära partsöverenskommelsen Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd fastställs att staten ska sjösätta en utredning under april 2021 i syfte ta över den offentliga arbetslöshetsförsäkringen till en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring.

Kostnaden för staten, enligt det förslag som nu finns, uppgår till 62 miljarder kronor som ska utbetalas direkt och verka som en ”buffertfond”. Förslaget, som är en bärande del i överenskommelsen, är att likna vid en retroaktiv löntagarfond där fack och arbetsgivare ska stå för förvaltning av dessa medel (sannolikt i form av aktier) samt överta kontroll och bestämma nivåer för arbetslöshetsförsäkringen. Enligt den överenskommelse som är publicerad på en av parternas hemsida verkar det dessutom uppstå en statsfinansiell kostnad på 15 miljarder per år. 

Det uppstår många frågor runt en eventuell löntagarfond som ska finansiera arbetslöshetsförsäkringen. Den största frågan är naturligtvis om regeringen över huvud taget är beredd att finansiera en retroaktiv fond på 62 miljarder. Hur skulle det påverka statsbudgeten? Om det inte är möjligt så faller hela partsöverenskommelsen då arbetslöshetsförsäkringen verkar vara en bärande del av ett nytt avtal mellan parterna.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

Är ministern beredd att gå till Sveriges riksdag och begära finansiering för en retroaktiv buffertfond om 62 miljarder kronor i enlighet med den överenskommelse som finns mellan delar av arbetsmarknadens parter?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.