Elöverkänslighet

Svar på skriftlig fråga 1994/95:1070 besvarad av Socialminister INGELA THALÉN

den 21 augusti

Svar på fråga 1994/95:1070

Socialminister INGELA THALÉN

Lennart Fridén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att
föra frågan om elkänslighet framåt.

Låt mig börja med att något beröra de olika punkter som Lennart
Friden tar upp i bakgrunden till sin fråga.

Lennart Fridén anger att Arbetarskyddsstyrelsen och Boverket sak-
nar resurser för att stödja det s.k. HEEM-projektet i Karlskoga. Projek-
tet går ut på att bygga ett hus som så långt möjligt skall vara fritt från
elektromagnetiska fält.

I denna fråga behövs en del klarlägganden. Boverket och Arbe-
tarskyddsstyrelsen har inte stött projektet med pengar vid någon tid-
punkt sedan projektets tillblivelse utan har bidragit med kunskaper och
olika arbetsinsatser vid projekteringen av huset och har möjlighet att
fortsätta med det om projektet fortskrider.

Vad gäller forskning om elkänslighet fortsätter denna med oför-
minskad styrka. Jag återupprepar det jag sade i vår interpellationsdebatt
den 15 maj i år. Regeringen kan inte ta ställning till indragna forsk-
ningsmedel i enskilda fall såsom det fall som nämns i Lennart Fridéns
fråga. Politiker varken kan eller får vara domare i forskartvister. Det är
min bestämda uppfattning att forskningen kring elkänslighet vilar på
opartisk grund. Beslut om finansiering av forskningen om elkänslighet
styrs av strikt vetenskapliga kriterier som inte skiljer sig från de kriteri-
er som gäller för finansiering av forskning inom andra områden.

Slutligen nämner Lennart Fridén att Socialstyrelsen inte gjort någon
värdering av vilka effekter Socialstyrelsens rapport om elkänslighet
kunde komma att få. Bakgrunden är ett brev från Handikappombuds-
mannen till Socialstyrelsen med en begäran om att Socialstyrelen re-
dovisar om den gjort en konsekvensanalys av hur rapporten i sig kom-
mer att påverka de sociala insatser som behövs för att bryta elkänsliga
personers isolering. Syftet med rapporten har varit att gå igenom den
internationella och nationella forskningen på området för att se om det
kunde finnas belägg för ett samband mellan elektromagnetiska fält och
ohälsa. Rapporten berörde inte enbart elöverkänslighet utan också om
elektromagnetiska falt har någon inverkan på cancerförekomst och
reproduktion.

När det gäller behovet av sociala insatser för att bryta elöverkänsli-
gas isolering är det en fråga för socialtjänsten. Jag vill betona att soci-

al tjänsten också måste ta de elkänsligas symtom på allvar. Jag förutsät-
ter att socialtjänsten tar sitt ansvar såväl för dessa personer som för
andra som lever i social isolering. Socialstyrelsen har ett tillsynsansvar
över socialtjänsten i landet och följer därmed utvecklingen.

Socialstyrelsen diskuterar vidare möjligheten att ge ut rekommen-
dationer för hur de elkänsliga skall behandlas inom hälso- och sjukvår-
den. En helhetssyn på individens problem och en öppen och förutsätt-
ningslös attityd gentemot de elkänsliga kommer att vara vägledande i
dessa rekommendationer.

Regeringen arbetar på en mängd olika sätt för att föra frågan om el-
känslighet framåt. Jag vill nämna det uppdrag regeringen nyligen gav
Boverket att tillsammans med Socialstyrelsen kartlägga bostadsan-
passningsbidrag för elsanering och värdera vilka effekter elsaneringsåt-
gärderna haft på de elkänsligas symtom och hälsa. Utöver berörda
myndigheter skall utredningen samråda med bl.a. Föreningen för el-
och bildskärmsskadade.

I juni i år beslutade regeringen att bevilja Föreningen för el- och
bildskärmsskadade ett bidrag för föreningens verksamhet.

Regeringen följer problematiken kring elkänslighet mycket noga. Vi
har täta kontakter med de personer som drabbats av elkänslighet, med
forskare på området, myndigheter som handlägger frågorna och med
forskningsfinansiärerna för att på så vis få en så allsidig belysning av
problemet som möjligt för att ha beredskap för möjliga åtgärder. Vårt
handlande präglas av en öppen attityd. Om forskningen påvisar ett
samband kommer regeringen självfallet att vidta åtgärder. Jag vill dock
understryka att det redan nu är möjligt att vidta åtgärder trots att kun-
skap om bakomliggande orsaker saknas. Genom att den elkänslige
utreds förutsättningslöst inom sjukvården och genom en kombination
av miljöinriktade och individinriktade insatser tror jag man kan nå
mycket långt. Ett bra exempel på detta är den satsning som görs på
Huddinge sjukhus med en särskild enhet för miljöbelastning som bl.a.
skall specialisera sig på elkänsliga personer.