Elbrist som hotar investeringar i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3537 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3537 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Elbrist som hotar investeringar i Sverige
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta under innevarande mandatperiod för att för att komma till rätta med flaskhalsarna och elpriserna i svensk energiförsörjning.
Sverige har god tillgång på el och Statens energimyndighet bedömer att så kommer vara fallet även i framtiden. På årsbasis har Sverige jämförelsevis låga elpriser och är, och bedöms även fortsättningsvis vara, nettoexportör av el med mycket låga koldioxidutsläpp.
För att komma till rätta med kapacitetsbegränsningarna i elnätet, och de flaskhalsar som de ger upphov till, behöver det svenska transmissionsnätet förstärkas. Därför genomför Affärsverket svenska kraftnät betydande förstärkningar av transmissionsnätet och i det närmaste tredubblar sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden. Parallellt genomför lokal- och regionnätsägare investeringar för att bygga bort flaskhalsar på övriga nivåer i de svenska elnäten.
Elnätsutbyggnaden behöver emellertid ske i ett högre tempo och det är därför positivt att riksdagen ställt sig bakom regeringens förslag i propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät (prop. 2020/21:188) som syftar till att förkorta ledtiderna och göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige.
Därtill har Energimarknadsinspektionen har fått ökade anslag för att snabbare kunna handlägga ärenden kopplade till elnätsutbyggnad.
Regeringen arbetar även för att minska anslutningskostnaderna för elproduktion till havs.
Regeringen arbetar med en nationell strategi för elektrifiering som tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna inom energisektorn. Arbetet med elektrifieringsstrategin påbörjades under 2020 och går nu in i sin slutfas.
Stockholm den 13 september 2021
Anders Ygeman
Skriftlig fråga 2020/21:3537 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Besvarad 2021-09-13)
Fråga 2020/21:3537 Elbrist som hotar investeringar i Sverige
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Elbrist stoppar utländsk etablering, och kommunen Robertsfors i Västerbotten tvingas säga nej till en företagsetablering med runt 2 000 arbetstillfällen. Problemet är avsaknad av överföringskapacitet som krävs i det statliga elnätet. En fråga som är högst aktuell sedan länge i Skåne och södra Sverige. Nu sprider sig problematiken, med utebliven tillväxt och jobbtillfällen som följd.
Överföringskapaciteten har gjort att situationen i Skåne och södra Sverige är och har varit ansträngd under en tid. År 2019 började företag att tala om att minska eller flytta investeringar och verksamhet. Detta i en tid då vi ska övergå till att använda alltmer el. Situationen är inte hållbar, och priserna kan inte fortsätta uppåt med stora skillnader mellan elområdena.
Att företag nu inte kan etablera sig i norra delen av landet innebär att situationen i fråga om elförsörjningen över landet nått ytterligare en allvarlig nivå. Nu förvärras läget ytterligare.
De skånska företagen anställer tillsammans mer än 380 000 personer. Ju fler det blir, desto bättre för välfärden. Varje ny anställd bidrar med skatt, och tjänster blir till i både förskola och sjukvård. Samtidigt som Region Skåne tillsammans med de skånska kommunerna kämpar för att fler människor ska ha ett arbete att gå till konstaterar Tillväxtverket i en rapport att upp till 19 000 färre personer kan vara sysselsatta i Skåne 2040 som en konsekvens av elbristen och kapacitetsbristen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta under innevarande mandatperiod för att komma till rätta med flaskhalsarna och elpriserna i svensk energiförsörjning?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.