Ekonomisk ojämlikhet mellan män och kvinnor
Svar på skriftlig fråga 2024/25:319 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:319 Ekonomisk ojämlikhet mellan män och kvinnor
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2024/25:319 av Olle Thorell (S)
Ekonomisk ojämlikhet mellan kvinnor och män
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att Sveriges jämställdhetspolitik motverkar ökande klyftor mellan män och kvinnor och stärker kvinnors ekonomiska trygghet.
Jag vill tacka ledamoten för frågan och engagemanget för att främja ekonomisk jämställdhetspolitik som regeringen delar fullt ut.
Sverige är ett mycket jämställt land internationellt sett. Men det råder fortfarande ojämställdhet även i vårt land. Kvinnor har idag i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad, mindre företagande, kortare arbetstid, högre frånvaro från arbetet samt lägre lön, sparande och kapitalinkomster än män. Den lägre livsinkomsten får självklart också genomslag längre fram i livet i form av lägre pensioner. Regeringen arbetar därför aktivt för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Regeringen har tagit initiativ till en lång rad olika uppdrag till myndigheterna i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar om allt från distansarbete efter covid19-pandemin, främja kvinnors företagande, kvinnors etablering på arbetsmarknaden, jämställdhet på bostadsmarknaden till analys av livsinkomster.
Varje år redogörs också för utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten i budgetpropositionens bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet. I budgetpropositionen för 2025 redogjordes för effekten av regeringens ekonomiska reformer under mandatperioden. Där framgår att den samlade effekten av reformer hittills är att kvinnors disponibla inkomst har procentuellt sett ökat något mer än mäns. I samband med beredningen av enskilda reformer som påverkar kvinnors och mäns ekonomi är effekten på ekonomisk jämställdhet en viktig del av beslutsunderlaget.
Stockholm den 30 oktober 2024
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2024/25:319 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-30)
Fråga 2024/25:319 Ekonomisk ojämlikhet mellan män och kvinnor
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Enligt Commitment to Reducing Inequality Index 2024 fortsätter den ekonomiska ojämlikheten mellan könen att öka i många länder, vilket underminerar den sociala stabiliteten och hämmar den ekonomiska utvecklingen. Rapporten lyfter fram att länder som inte har tillräckliga system för jämställdhet på arbetsmarknaden, liksom länder som saknar tillräckligt socialt skydd för kvinnor, ser en negativ trend där ekonomiska och sociala klyftor mellan män och kvinnor blir allt djupare. Dessutom pekar rapporten på att pandemins effekter på kvinnors sysselsättning och ekonomiska trygghet har bidragit till en förstärkning av dessa ojämlikheter.
Ett tydligt exempel är Indien, där den ekonomiska återhämtningen efter pandemin har gynnat män i mycket större utsträckning än kvinnor. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har fallit dramatiskt, och bristen på adekvata sociala skyddsnät har lett till att många kvinnor har tvingats ut ur arbetslivet. Samtidigt upplever kvinnor ökade hinder för att få tillgång till ekonomiska resurser och rättigheter, vilket riskerar att cementera de strukturella klyftorna på lång sikt.
Även i Sverige finns det anledning till oro. Trots att vi har en stark tradition av jämställdhetspolitik visar rapporten att vissa grupper av kvinnor, såsom ensamstående mödrar, kvinnor med invandrarbakgrund och lågavlönade kvinnor, fortsätter att drabbas hårdare av ekonomiska nedskärningar och förändringar i arbetsmarknadspolitiken. I takt med att klyftorna i samhället ökar finns det också en risk att vi ser en uppdelning där kvinnors ekonomiska otrygghet ökar i takt med att deras tillgång till arbetsmarknaden och sociala skyddsnät försvagas. Ett konkret exempel är effekterna av förändringar i sjukförsäkringen och arbetslöshetsersättningen, där kvinnor som redan befinner sig i ekonomiskt utsatta positioner riskerar att bli ännu mer marginaliserade.
Socialdemokraterna har alltid betonat vikten av en rättvis och jämställd arbetsmarknad samt tillgång till sociala skyddsnät som är utformade för att motverka ekonomiska klyftor mellan män och kvinnor. Enligt vår politik är jämställdhet en fråga om rättvisa, men också en grundläggande förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. För att minska klyftorna mellan män och kvinnor krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik, förstärkta sociala skyddsnät och riktade satsningar på att bekämpa de strukturella hinder som kvinnor möter i arbetslivet. Den nuvarande regeringens politik, där ekonomiska lättnader och nedskärningar i trygghetssystem prioriteras, riskerar att slå hårdast mot kvinnor i ekonomiskt utsatta situationer och öka ojämlikheten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Sveriges jämställdhetspolitik motverkar ökande klyftor mellan män och kvinnor och stärker kvinnors ekonomiska trygghet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.