Effektivare polis

Svar på skriftlig fråga 2015/16:274 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2015/08412/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:274 av Lars-Arne Staxäng (M) Effektivare polis

Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vi ska få en effektivare polis som har en avsevärt högre uppklaringsprocent.

Det främsta syftet med ombildningen av polisen till en myndighet den 1 januari 2015 var och är att stärka polisens förmåga att bekämpa brott. Reformen skapar nya möjligheter att sprida resurser, information och underrättelser över landet. En viktig ambition i ombildningen är också att frigöra resurser för att kunna förstärka polisnärvaron på lokal nivå. Reformarbetet påverkar polisens verksamhet på ett genomgripande sätt. Det har pågått under flera år och är fortfarande inte slutfört i alla delar.

Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2015 lyft fram behovet av att säkerställa att polisens brottsbekämpande verksamhet bedrivs underrättelsestyrt och utifrån identifierade problembilder samt i enlighet med polisens nationella utredningsdirektiv. Regeringen ser utvecklingen av dessa kärnprocesser som avgörande för polisens förmåga att bekämpa alla typer av brottslighet.

I den nya Polismyndigheten har nationella operativa avdelningen ett övergripande ansvar för att brottsutredningar bedrivs på ett enhetligt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Tillsammans med regionerna har avdelningen inlett ett arbete med att utveckla utredningsverksamheten, däribland hanteringen av mängdbrott. Inriktningen är att mängdbrott ska utredas på lokal nivå, där lokalkännedomen är störst. Insatser vidtas för att i enlighet med polisens nationella utredningsdirektiv förbättra förundersökningsledningen, brottssamordningen och den dagliga styrningen av verksamheten. Dessa åtgärder har initialt bedömts vara de som i störst utsträckning kan bidra till ökad brottsuppklaring.

Det är vanskligt att utifrån olika länders kriminalstatistik dra slutsatser om hur bra vi i Sverige är på att klara upp brott jämfört med andra länder. Brottsförebyggande rådet har i en internationell jämförelse av lagföringar per 100 000 invånare visat att Sverige 2012 lagförde personer i samma utsträckning som andra länder med en liknande nivå på brottsligheten. Jag har för avsikt att fortsätta följa hur polisens arbete utvecklas i ett europeiskt perspektiv. För att öka kunskapen om olika omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka resultatutvecklingen har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att närmare analysera om de anmälda brotten har ändrat karaktär på ett sätt som gör dem svårare och mer resurskrävande för rättsväsendet att hantera. Även eventuella förändringar i domstolarnas krav på bevisning i brottmål ska studeras.

När det gäller frågan om skärpta straff för de typer av brott som brukar benämnas mängdbrott är regeringens utgångspunkt att straffsatserna inte är det avgörande. Det viktigaste är att brotten utreds och klaras upp, och där står effektiviteten i myndigheternas arbete i fokus.

Stockholm den 18 november 2015

Anders Ygeman