Effekterna av 95-procentsregeln
Svar på skriftlig fråga 2025/26:433 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:433 Effekterna av 95-procentsregeln
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2025/26:433 av Isak From (S)
Effekterna av 95-procentsregeln
Isak From har frågat energi- och näringsministern om hon och regeringen gjort någon analys av att effekterna av 95-procentsregeln kan missgynna svensk konkurrenskraft, och om ministern och regeringen i så fall överväger att kompensera vår industri som redan ställt om.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag delar pappers- och massaindustrins missnöje med att 95-procentregeln drabbar de som kommit långt i omställningen till fossilfritt. I förhandlingarna om den senaste revideringen av direktivet för EU:s utsläppshandel var Sverige emot att införa 95-procentsregeln. Regeringen anser att regeln skapar snedvridna incitament för ökad användning av fossila bränslen för att undvika att träffas av regeln, något regeringen påtalade för EU-kommissionen och andra medlemsstater under förhandlingarna.
Regeringen för en dialog med kommissionen för att försöka hitta en lösning på de problem som uppstått till följd av 95-procentsregeln och avser att återkomma med mer information så snart det är möjligt.
Stockholm den 4 februari 2026
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2025/26:433 av Isak From (S) (Besvarad 2026-02-04)
Fråga 2025/26:433 Effekterna av 95-procentsregeln
av Isak From (S)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Sedan 20 år tillbaka ingår den svenska skogsindustrin i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Systemet är uppbyggt med både piskor och morötter.
Vi har en svag inhemsk byggkonjunktur och nya begränsningar i avverkningsmöjligheterna i Sverige. Det råder stor geopolitisk osäkerhet samt ökad konkurrens från framför allt Kina, som letar avsättning för sina produkter på andra marknader i samband med handelskriget med USA. Men för svensk massa- och pappersindustri finns nu också en mindre känd faktor som ytterligare försämrar konkurrenskraften.
Företag som inte hållit tillräckligt hög takt i klimatarbetet med att ställa om från fossila till förnybara energikällor har tvingats köpa utsläppsrätter, medan företag som legat i framkant har fått intäkter från handelssystemet när de har kunnat sälja outnyttjade utsläppsrätter.
Svenska bolag har tidigare varit vinnare i utsläppshandeln eftersom de varit framgångsrika med att minska sina utsläpp. Sedan 2005, då handeln med utsläppsrätter startade, har de fossila utsläppen från till exempel svenska pappers- och massabruk kraftigt minskat. De outnyttjade utsläppsrätterna har man i stället kunnat sälja vidare, vilket har blivit en viktig intäktskälla och morot för att fortsätta arbetet. Men från och med årsskiftet infördes en ny regel som gör våra framgångsrika företag till förlorare i EU ETS.
Den nya regeln säger att anläggningar som har lyckats fasa ut fossil energi med mer än 95 procent mister sin fria tilldelning av utsläppsrätter. För svensk skogsindustri innebär det att 25 pappers- och massabruk som står för 75 procent av Sveriges produktion av massa och papper förlorar intäkter – för att de tidigare varit för duktiga i sitt klimatarbete. I stället ska våra företag nu konkurrera med företag i EU som inte gjort jobbet men som får ha kvar sina fria tilldelningar. Totalt rör det sig om cirka 1,3 miljarder kronor årligen som svenska företag går miste om.
Att de som har gjort mest för klimatet nu straffas är dock inte den enda märkliga konsekvensen. Förvånande nog har Tidöregeringen här hemma inte tagit några initiativ för att säkerställa industrins konkurrenskraft med anledning av 95-procentsregeln. Enligt uppgifter i medier har andra EU-länder redan infört kompensationer eller är på väg att kompensera för 95-procentsregeln. Är det regeringens mening att det ska stå ”Made in China” på precis allting?
Regeringens ovilja att hjälpa svensk industri att bibehålla sin konkurrenskraft kommer vid sämsta tänkbara tidpunkt, när mängder av svenska arbetare får lämna sina arbetsplatser. Var inte tanken att det skulle löna sig att ställa om?
Mot bakgrund av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Har ministern och regeringen gjort någon analys av att effekterna av 95-procentsregeln kan missgynna svensk konkurrenskraft, och överväger ministern och regeringen i så fall att kompensera vår industri som redan ställt om?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.