Effekter av stigande kostnader på insatsvaror för svenskt lantbruk
Svar på skriftlig fråga 2021/22:566 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:566 av Daniel Bäckström (C)
Effekter av stigande kostnader på insatsvaror för svenskt lantbruk
Daniel Bäckström har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder i linje med hur regeringen hanterade 2018 års torka för att mildra effekterna av de snabbt stigande kostnaderna på insatsvaror för svenskt lantbruk.
Lantbrukets lönsamhet har under 2021 utmanats av kostnadsökningar som en följd av ökade priser på flera olika insatsvaror.
I linje med den svenska livsmedelsstrategin arbetar regeringen aktivt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Därför har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats. Handlingsplan del 1 innehöll satsningar på drygt 1 miljard kronor via nationella medel och öronmärkta medel i landsbygdsprogrammet och handlingsplan del 2 innehöll satsningar på 122 miljoner kronor årligen 2020–2025 samt en extra förstärkning 2020 på 114 miljoner kronor. Handlingsplan del 3 innefattar ytterligare satsningar om 74 miljoner kronor årligen 2021–2023. För åren 2024–2025 tillförs 16 miljoner kronor årligen och 11 miljoner kronor per år från och med 2026. Handlingsplanerna omfattar bland annat satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning.
Regeringen har därtill gjort stora satsningar i budgeten för 2022 för att stärka infrastrukturen och servicen på landsbygden. Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är därutöver ett viktigt verktyg för att stärka det svenska jordbruket. En viktig utgångspunkt när Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken har utformats är att den ska underlätta möjligheten att nå livsmedelsstrategins mål.
Hur utvecklingen av priset på insatsvaror och jordbruksvaror förändras framöver kommer vara en viktig komponent för jordbrukets lönsamhet och jag kommer i nära dialog med näringen analysera och följa situationen.
Stockholm den 27 december 2021
Anna-Caren Sätherberg
Skriftlig fråga 2021/22:566 av Daniel Bäckström (C) (Besvarad 2021-12-27)
Fråga 2021/22:566 Effekter av stigande kostnader på insatsvaror för svenskt lantbruk
av Daniel Bäckström (C)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Riksdagens samtliga partier har ställt sig bakom livsmedelsstrategins övergripande mål att svensk matproduktion ska öka. Nu hotas den målsättningen av snabbt stigande priser på för lantbruket viktiga insatsvaror som diesel, foder, kvävegödsel och el. Totalt handlar det på årsbasis om kostnadsökningar på flera miljarder.
Enligt Lantbrukarnas Riksförbunds senaste konjunkturbarometer har det fått till följd att lantbrukarnas syn på den framtida konjunkturen sjunkit dramatiskt det senaste kvartalet. Det finns en risk att allt fler gårdar kommer att tvingas lägga ned eller att minska sin produktion om det höga kostnadsläget håller i sig. Dessutom finns en risk att nödvändiga investeringar skjuts på framtiden, vilket även det är negativt för den inhemska matproduktionen på längre sikt.
I samband med svenskt lantbruks senaste kris, torkan 2018, agerade den dåvarande regeringen relativt tidigt och framgångsrikt genom nationella initiativ för att mildra torkans negativa effekter för svensk matproduktion.
Min fråga till statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Kommer statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder i linje med hur regeringen hanterade 2018 års torka, för att mildra effekterna av de snabbt stigande kostnaderna på insatsvaror för svenskt lantbruk?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.