E22 i Skåne
Svar på skriftlig fråga 2024/25:665 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:665 E22 i Skåne
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:665 av Anna Wallentheim (S)
E22 i Skåne
Anna Wallentheim har frågat mig hur det säkerställs att nya vägprojekt utformas för att stå emot extrema väderförhållanden, och vad som görs för att förbättra krisberedskapen för framtida snökaos hos berörda myndigheter i Skåne.
Anna Wallentheim och jag debatterade i kammaren så sent som den 13 december frågan om en fungerande snöröjning. Jag redogjorde då för de åtgärder som regeringen har vidtagit, t.ex. det regeringsuppdrag som Trafikverket haft att upprätta en handlingsplan avseende att redogöra för förbättringsåtgärder i vinterväghållningen som syftar till att säkerställa framkomligheten, tillförlitligheten och trafiksäkerheten i vägtrafiken. Trafikverket arbetar nu med genomförandet av den handlingsplanen.
Trafikverket har i likhet med ett flertal andra myndigheter regelverk att förhålla sig till avseende arbetet med klimatanpassning. I regelverken framgår det t.ex. att berörda myndigheter inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sina uppdrag ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Om myndigheter dessutom förvaltar eller underhåller statlig egendom, ska myndigheten också anpassa den verksamheten till ett förändrat klimat.
Det är prioriterat för regeringen att forma ett robust och effektivt transportsystem där varje trafikslags fördelar kan utnyttjas på bästa sätt och kompletterar varandra. En viktig förutsättning för att uppnå det är att det satsas tillräckligt på transportinfrastrukturen. Riksdagen har på regeringens förslag i infrastrukturpropositionen (prop. 2024/25:28) nyligen fattat beslut om de ekonomiska ramarna för den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen under perioden 2026–2037. Det är en historiskt stor satsning där vi ökar infrastrukturramen med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden. Justerat för de förvaltningsmedel som tidigare ingick men numera är flyttade uppgår den totala ökningen till 262 miljarder, eller en ökning med 27 procent. Det innebär en utökad satsning på bland annat vägunderhåll och inkluderar även att under planperioden återta hela det eftersatta underhållet som finns på de statliga vägarna. Det kommer göra skillnad och medföra att vägnätet blir mer robust och tillförlitligt med en bättre framkomlighet som följd.
Samtidigt som regeringen gör en rekordstor satsning på vägunderhåll så kan jag kan konstatera att Socialdemokraterna i sin följdmotion på infrastrukturpropositionen och i sin reservation föreslår en neddragning med 45 miljarder kronor på vägunderhållet. Det är inte att ta ansvar för vare sig vägunderhållet eller snöröjningen. En så stor neddragning i förhållande till regeringens förslag skulle medföra påtagligt negativa konsekvenser.
Stockholm den 21 januari 2025
Andreas Carlson
Skriftlig fråga 2024/25:665 av Anna Wallentheim (S) (Besvarad 2025-01-21)
Fråga 2024/25:665 E22 i Skåne
av Anna Wallentheim (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
För ett år sedan satt över tusen bilar fast i snökaoset på E22 i Skåne, många i över ett dygn. Två utredningar efter händelsen pekar på allvarliga brister i både myndigheternas krishantering och i kommunikationen med allmänheten. Trots detta har inga övningar genomförts för att förbättra samverkan och beslutsfattande i akuta situationer.
Dessutom har den nya sträckningen av E22 visat sig vara betydligt mer väderkänslig än förväntat.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Andreas Carlson:
Hur säkerställs att nya vägprojekt utformas för att stå emot extrema väderförhållanden, och vad görs för att förbättra krisberedskapen för framtida snökaos hos berörda myndigheter i Skåne?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

