Dyra pensionärslån
Svar på skriftlig fråga 2024/25:869 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:869 Dyra pensionärslån
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Svar på fråga 2024/25:869 av Björn Wiechel (S)
Dyra pensionärslån
Björn Wiechel har frågat finansmarknadsministern hur han ser på bankernas ansvar för situationen med pensionärslån, och om han avser att göra något åt de dyra pensionärslånen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Ett så kallat pensionärslån innebär ofta ett lån med säkerhet i bostad och där ränta och amortering inte betalas löpande. Återbetalningen av skulden sker i stället genom inlösen av bostaden efter ett antal år. Som Björn Wiechel nämner kan dessa lån bli dyrare än andra bostadslån. Det beror på att amortering inte sker och att räntekostnaden inte minskar, men också på att räntan ofta är högre för en person med lägre inkomster.
Olika produkter på kreditmarknaden kan vara bra eller dåliga för olika personer. Det är i slutänden den enskilde låntagaren och dennes situation som avgör vad som är lämpligt för honom eller henne. Det är naturligtvis inte bra om någon tar ett lån utan att förstå vad det innebär eller hur mycket det kommer att kosta. Därför finns det också regler i konsumentkreditlagen som innebär att banker och andra kreditgivare, innan avtalet ingås, måste lämna information till konsumenten om vilken typ av kredit som avtalet rör och vilka kostnader krediten innebär. Kreditgivaren måste också förklara för konsumenten vilka faktorer som har påverkat den erbjudna räntan.
Jag välkomnar att det förs en debatt om frågan så att fler får kunskap om de risker vissa lånetyper för med sig. Här har tillsynsmyndigheterna ett viktigt uppdrag när det gäller att arbeta för ett starkt konsumentskydd och se till att enskilda får rätt information.
Regeringen bedriver ett brett och målmedvetet arbete för att få till stånd en sund konsumentkreditmarknad och motverka överskuldsättning hos enskilda. Den första mars i år trädde regler om bl.a. ränte- och kostnadstak för flertalet krediter i kraft. Regeringen har också nyligen beslutat en lagrådsremiss om att aktörer som ägnar sig åt kreditgivning till konsumenter behöver tillstånd som bank eller kreditmarknadsföretag. Som regeringen aviserat i finansplanen ska det också tillsättas en utredning för att motverka överskuldsättning. Därtill bereds för närvarande ett betänkande om hur ett nytt konsumentkreditdirektiv ska genomföras i Sverige.
Stockholm den 12 mars 2025
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2024/25:869 av Björn Wiechel (S) (Besvarad 2025-03-12)
Fråga 2024/25:869 Dyra pensionärslån
av Björn Wiechel (S)
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
De senaste dagarna har det i medierna skrivits om banker som ger ut så kallade pensionärslån. Det handlar om lån som riktas mot pensionärer som har den säkerhet som krävs för ett lån men som har för låga månatliga inkomster för att få ett vanligt banklån.
Tanken är i grunden god. Pensionärer med kapital – exempelvis en obelånad fastighet – som har låg pension ska med fastigheten som säkerhet kunna låna till renoveringar eller andra ändamål. Men resultatet blir ofta väldigt dyrt. Lånen kännetecknas av dubbelt så höga räntor som vanliga lån, ränta på ränta-effekter och sämre tillgång till avdrag. Finansinspektionen utrycker oro för att många inte förstår hur mycket krediterna egentligen kostar.
Uppkomsten av ofördelaktiga pensionärslån bygger på den orättvisa som ackumuleras under ett arbetsliv. De som arbetat med välbetalda jobb får en hög pension och kan få fördelaktiga lån från en vanlig bank. De som däremot haft lågbetalda yrken får ofta nej från banken och tvingas i stället ta dyra lån från en så kallad pensionärsbank. De kan hamna i en situation där den bostad de arbetat ett helt yrkesliv för att betala av går till dyra räntebetalningar i stället för att gå i arv till barnen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Niklas Wykman:
Hur ser statsrådet på bankernas ansvar för den här situationen, och avser statsrådet att göra något åt de dyra pensionärslånen?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.