Dramatens och Operans roll under kulturåret
Svar på skriftlig fråga 1996/97:271 besvarad av Kulturminister Marita Ulvskog
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 februari
Svar på fråga 1996/97:271
Kulturminister Marita Ulvskog
Charlotta L Bjälkebring har frågat mig vilken roll Dramaten och Ope-
ran skall ha under Kulturåret 1998.
Bakgrunden till frågan är att regeringen i 1997 års regleringsbrev för
anslag inom Kulturdepartementets ansvarsområde anvisar 65 miljoner
kronor för förberedelse av Kulturåret 1998. Av medlen avser 60 miljoner
kronor bidrag till förberedelse av kulturverksamhet inom ramen för kul-
turhuvudstadsprojektet. Av bidraget skall minst 10 miljoner kronor an-
vändas för egenproducerade uppsättningar av verk på Dramaten och
Operan.
Enligt Charlotta L Bjälkebring är det orimligt att en sjättedel av de
medel som för 1997 avsätts till kulturhuvudstadsprojektet skall gå direkt
till Operan och Dramaten. Hon menar att ett sådant villkor inte återspeg-
lar de prioriteringar som regeringen tidigare gett uttryck för och som
innebär betoning av insatser för ungdomen och det mångkulturella mötet.
Först vill jag lämna en kommentar till de belopp som nämnts. Det är
riktigt att kulturbudgeten står för ett bidrag på 65 miljoner kronor till
förberedelser för kulturåret under innevarande år. Härutöver beräknas 15
miljoner kronor för samma ändamål under ett anslag inom Miljödeparte-
mentets ansvarsområde. Statsbudgetens totala satsning på kulturårsförbe-
redelser under år 1997 blir således 80 miljoner kronor, varav 75 miljoner
kronor avser kulturhuvudstadsprojektet.
Jag delar inte Charlotta L Bjälkebrings uppfattning att det skulle fin-
nas en motsättning mellan att å ena sidan ge nationalscenerna en uppgift
under kulturåret och å den andra ställa vissa villkor vad gäller projektets
allmänna inriktning. Erfarenheterna från det nyligen avslutade danska
kulturstadsåret visar hur viktigt det är att inbegripa de nationella kultur-
institutionerna i ett projekt som skall spegla landets kultur i dess helhet
inför det övriga Europa. Det förtjänar påpekas att av den danska statens
totala kulturstadssatsning på drygt 250 miljoner danska kronor avsattes
omkring 100 miljoner kronor, dvs. mer än en tredjedel, till sådana projekt
som Kulturministeriet avsåg att besluta om.
Både regeringen och det parti som Charlotta L Bjälkebring företräder
är angelägna om att Operan och Dramaten breddar sin verksamhet och
möter nya publikgrupper. Ett av kulturårets främsta mål är att skapa kul-
turella möten. Det handlar om möten mellan s.k. finkultur och en bredare
folklig kultur, storstadskultur och landsortskultur, olika generationers
kulturyttringar samt möten mellan kulturer från olika länder. Mot den
bakgrunden vore det enligt min uppfattning fel om inte också national-
scenema gavs en uppgift inom projektet.
Jag vill samtidigt understryka att det bolag som driver projektet Euro-
pas kulturhuvudstad 1998 har stor frihet att på egen hand avgöra både hur
det statliga bidraget skall användas och vilka riktlinjer som skall gälla för
olika verksamheter inom ramen för projektet. Jag är övertygad om att
bolaget och nationalscenerna gemensamt skall komma fram till ett pro-
gram som står i överensstämmelse med både den allmänna målsättningen
och vad som i övrigt planeras för Kulturåret 1998.
Skriftlig fråga 1996/97:271 av Charlotta L Bjälkebring (v) (Klar 1997-02-12)
den 5 februari
Fråga 1996/97:271 av Charlotta L Bjälkebring (v) till kulturministern
om Dramatens och Operans roll under kulturåret
Regeringen har bestämt att en sjättedel av de medel för 1997 som av-
satts till förberedelser för kulturåret skall gå direkt till Operan och Dra-
maten. Det speglar dock inte den prioritering som regeringen tidigare gett
uttryck för och som Vänsterpartiet delar, nämligen att ungdomen är en
prioriterad grupp och att det mångkulturella mötet är en viktig del i kul-
turpolitiken. Det framstår som orimligt att en så stor andel av pengarna
öronmärks till Operan och Dramaten.
Till förberedelser under 1997 inför kulturåret avsattes 65 miljoner
kronor i statsbudgeten. I regleringsbrevet för kulturåret framgår det under
punkt 4 att 10 miljoner kronor, en sjättedel, skall användas för egenpro-
ducerade uppsättningar av verk på Dramaten och Operan. Även Riksan-
tikvarieämbetet, Riksarkivet och museerna förutsätts medverka men de
får inga extra anslag utan det hänvisas till den minskade besparing som
gäller under åren 1997 och 1998.
Operan och Dramaten har länge haft ekonomiska svårigheter vilket
exempelvis under hösten resulterade i att regeringen beslutade om 5 mil-
joner kronor till Operan och 5 miljoner kronor till Dramaten som en-
gångssumma. De har även undantagits från kravet på besparing för statlig
konsumtion. Denna särbehandling har pågått länge. Jag anser att det är
orimligt att de får så stor del av kulturårets resurser.
Min fråga till kulturministern är:
Vilken roll skall Dramaten och Operan ha under kulturåret?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.