diskriminering av arbetssökande
Svar på skriftlig fråga 1998/99:794 besvarad av Statsrådet Mona Sahlin
- Statsrådet Mona Sahlin
den 2 augusti
Hans Karlsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förmå arbetsgivare att behandla arbetssökande så att alla får lika möjligheter att visa sina förutsättningar för de lediga jobben.
Frågan ställs mot bakgrund av att det i massmedier har uppmärksammats att en arbetsgivare inte anställer arbetssökande som har betalningsanmärkning hos kronofogden.
När det gäller privatpersoner som inte är näringsidkare får endast uppgifter om sådana betalningsförsummelser som har fastställts efter ett särskilt prövningsförfarande av en domstol eller en annan myndighet lämnas ut som kreditupplysning i kreditupplysningsverksamhet eller från kronofogdemyndigheten. Vid ett sådant förfarande får personen i fråga alltid del av betalningskravet och möjlighet att betala eller bestrida kravet innan fastställelse sker. Det innebär att varje oförmåga att betala en skuld i rätt tid inte kan få betydelse i ett anställningssammanhang.
I princip är anställningsrätten fri, dvs. arbetsgivaren kan fritt välja vem som skall anställas och ställa upp de villkor för anställningen som anses behövliga. Det finns dock vissa lagregler till skydd för arbetssökande, bl.a. i jämställdhetslagen och lagstiftningen mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning.
Den fria anställningsrätten bör dessutom på ett förnuftigt sätt balanseras mot skyddet för de arbetssökandes personliga integritet. Det stämmer knappast överens med god sed på arbetsmarknaden att använda kontroll- och urvalsmetoder som innebär en otillbörlig kränkning av de arbetssökandes personliga integritet. Irrelevanta uppgifter bör naturligtvis inte heller hämtas in eller uppgifter tas in på ett slentrianmässigt sätt. Att närmare reglera vilka uppgifter som en arbetsgivare skall få beakta i anställningssammanhang kan dock knappast komma i fråga.
Jag vill samtidigt erinra om att jag i riksdagen har redovisat hur viktigt det är att värna om skyddet av den personliga integriteten i arbetslivet. Jag har därför sagt att en översyn skall göras av den personliga integriteten i arbetslivet när det gäller drogtest i arbetet, användningen av persondatorer, elektronisk post och Internet i arbetet. Även andra integritetsfrågor kan komma med i översynen. För mig är det viktigt att inte utelämna något område där skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet kan vara allvarligt hotat. Arbetet med att utforma utredningsuppdraget pågår för närvarande.
Skriftlig fråga 1998/99:794 av Hans Karlsson (s) (Klar 1998-12-31)
den 6 juli
Fråga 1998/99:794 av Hans Karlsson (s) till statsrådet Mona Sahlin om
diskriminering av arbetssökande
Under senaste tiden har det i flera fall uppmärksammats hur arbets-
givare konsekvent sorterar bort arbetssökande som har någon betalnings-
anmärkning hos kronofogden. Det kan förefalla logiskt att göra på det
sättet, inte minst när det gäller de arbeten som rör hantering av pengar.
Vi känner samtidigt till att det i dag är relativt lätt att dra på sig en betal-
ningsanmärkning. Det behöver i allmänhet inte betyda vare sig slarv eller
försumlighet, utan kan handla om att man som arbetslös inte haft förmå-
gan att betala en räkning i tid.
Det är naturligtvis i sin ordning att arbetsgivare gör ett noggrant urval
vid anställningsförfarandet men samtidigt har människor rätt att bli be-
handlade på ett likvärdigt sätt. Oförmågan att betala en räkning vid något
enstaka tillfälle kan inte få innebära att en person är utesluten från ar-
betslivet under en lång tid. Ett sådant förfaringssätt innebär i någon me-
ning diskriminering som i stället bidrar till att ytterligare fördjupa klyftan
mellan dem som har jobb och dem som står utanför.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att förmå arbetsgivare att
behandla arbetssökande så att alla får lika möjligheter att visa sina förut-
sättningar för de lediga jobben?