Dimensionering av gymnasie- och vuxenutbildning
Svar på skriftlig fråga 2025/26:414 besvarad av Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:414 Dimensionering av gymnasie- och vuxenutbildning
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2025/26:414 av Robert Olesen (S)
Dimensionering av gymnasie- och vuxenutbildning
Robert Olesen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att dimensioneringen av gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen i högre grad baseras på framtida kompetensbehov – där regioner, kommuner, arbetsgivare och branschorganisationer ges reellt genomslag i bedömningarna – och inte huvudsakligen på historisk statistik.
Den så kallade dimensioneringsreformen syftar till att underlätta för både ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden samt att stärka kompetensförsörjningen inom välfärden och näringslivet. För att skapa förutsättningar att uppnå detta ska arbetsmarknadens behov vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Kommunerna och de fristående huvudmännen ansvarar för dimensioneringen av gymnasieskolan och komvux. Arbetet ska ske med utgångspunkt i de planeringsunderlag som Statens skolverk tar fram. Planeringsunderlagen är indelade per län och såväl lokala, regionala och nationella behov på arbetsmarknaden vägs in. Vid bedömningen av arbetsmarknadens behov använder Skolverket flera olika källor, bland annat prognoser från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån samt underlag från branschföreträdare och regionalt utvecklingsansvariga.
Robert Olesen framhåller att kommuner och regioner vill ha bättre möjligheter att väga in lokala och regionala prognoser, företagens investeringsplaner och branschernas långsiktiga kompetensbehov i planeringsunderlagen.
Skolverkets planeringsunderlag behöver ta hänsyn till flera faktorer, däribland antalet lediga arbeten, etableringsgrad och pensionsavgångar inom olika yrken. Även ungdomars och vuxnas efterfrågan på olika utbildningar ska ingå i underlagen. Det är viktigt att Skolverket kontinuerligt utvärderar och förbättrar sina planeringsunderlag samt för en dialog med de aktörer som tar fram arbetsmarknadsprognoser, med arbetslivets parter och med huvudmännen för gymnasieskolan och komvux.
Vilka underlag som bör användas och vilken vikt de ska ges i Skolverkets planeringsarbete är dock inte frågor där regeringen bör ha detaljerade synpunkter. Regeringen följer ändå implementeringen av dimensioneringsreformen noggrant.
Dimensioneringsreformen har hittills varit positiv. Reformen har bidragit till att arbetsmarknadens behov i högre grad beaktas vid planering och dimensionering av utbildningar. Samtidigt är reformen fortfarande relativt ny. Skolverkets planeringsunderlag och samverkan mellan huvudmän, arbetsgivare och andra aktörer kommer därför att fortsätta utvecklas och förbättras över tid.
Stockholm den 28 januari 2026
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2025/26:414 av Robert Olesen (S) (Besvarad 2026-01-28)
Fråga 2025/26:414 Dimensionering av gymnasie- och vuxenutbildning
av Robert Olesen (S)
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Sverige står inför betydande utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Samtidigt som arbetslösheten är hög inom vissa grupper råder det allvarlig brist på utbildad arbetskraft inom flera yrken och branscher. För att möta både näringslivets behov och samhällets långsiktiga utveckling krävs ett utbildningssystem som är flexibelt, framåtblickande och regionalt förankrat.
Kompetensbristerna är stora samtidigt som många människor står utanför arbetsmarknaden. I Kronoberg och övriga Småland märks detta tydligt – såväl inom industrins och välfärdens rekryteringsbehov som i de kompetensskiften som följer av klimatomställningen, elektrifieringen, bygg- och energiomställningen samt de växande behoven inom vård och omsorg.
Sedan den 1 juli 2023 gäller nya regler för regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning, där huvudmän ska väga in både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Skolverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag för att stödja detta arbete.
Dimensioneringen av både gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning spelar en avgörande roll. Trots detta upplever många kommuner och regionala aktörer att statens bedömningar av arbetsmarknadens behov i praktiken blir alltför bakåtblickande eftersom de i hög grad bygger på historisk statistik och etablerade mönster. Detta sker på bekostnad av framtida kompetensbehov samt konkret kunskap om kommande investeringar och omställningsprocesser. Risken är att utbildningsplatser inte byggs ut i takt med den faktiska efterfrågan eller att utbildningsutbudet styrs av gårdagens arbetsmarknad i stället för morgondagens. Det kan leda till att platser skapas inom yrken där efterfrågan minskar samtidigt som utbildningar som behövs för kommande industrietableringar, klimatomställningen, välfärdens kompetensförsörjning och regional tillväxt inte ges tillräckligt utrymme.
I flera delar av landet efterfrågar kommuner och regioner därför bättre möjligheter att väga in lokala och regionala prognoser, företagens investeringsplaner och branschernas långsiktiga kompetensbehov i dimensioneringen av utbildningsutbudet. Samtidigt finns prognosunderlag som faktiskt tar sikte på framtiden, exempelvis SCB:s långsiktiga framskrivningar av tillgång och efterfrågan på utbildade. Frågan är hur dessa och andra framåtblickande analyser sammanvägs med regional och lokal kunskap.
Mot denna bakgrund vill jag fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att dimensioneringen av gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen i högre grad baseras på framtida kompetensbehov – där regioner, kommuner, arbetsgivare och branschorganisationer ges reellt genomslag i bedömningarna – och inte huvudsakligen på historisk statistik?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.