Det svenska pantsystemet
Svar på skriftlig fråga 2022/23:467 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:467 av Martin Kinnunen (SD)
Det svenska pantsystemet
Martin Kinnunen har frågat mig vilka åtgärder Sveriges regering avser att vidta för att värna det svenska pantsystemet.
Pantsystemen för dryckesförpackningar har en lång tradition i Sverige och hög trovärdighet hos aktörer och konsumenter. De svenska retursystemen med pant är ett viktigt instrument för att samla in uttjänta dryckesförpackningar av metall, plast och glas. Det finns stora miljövinster att återvinna framför allt aluminiumburkar, eftersom det går åt stora mängder energi för att tillverka nya burkar. Det finns även stora miljövinster med insamlingen av plastflaskor främst genom att minska nedskräpningen men även i återvinningen där PET-plasten är en av de renaste strömmarna med hög efterfrågan för att användas på nytt i nya produkter.
Kommissionen presenterade i november 2022 ett förslag till ny EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Enligt förslaget till förordning ska varje medlemsstat från och med 1 januari 2029 införa ett pantsystem för insamling av avfall från dryckesflaskor i plast med kapacitet upp till tre liter samt metallburkar för dryck med kapacitet upp till tre liter. Förslaget syftar till att underlätta för en högvärdig materialåtervinning av dessa material. Undantag medges för medlemsstater som uppnår insamlingsmålet på 90 % på andra sätt. Vidare föreslås obligatorisk märkning av återanvändbara förpackningar och förpackningar som är en del av ett obligatoriskt pantsystem (metallburkar och plastflaskor).
Den svenska ståndpunkten om förslaget har förankrats i riksdagen genom faktapromemoria (2022/23:FPM43) EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Av faktapromemorian framgår att regeringen välkomnar harmoniserande regler för märkning av förpackningsmaterialets sammansättning i syfte att främja avfallssortering. Regeringen anser dock att det är av vikt att möjlighet till flexibilitet avseende märkning finns för pantsystem, utökat producentansvar och insamlingsfraktioner då det underlättar för befintliga nationella lösningar. Regeringen anser att det är av vikt att bibehålla en viss flexibilitet gällande avfallshanteringssystemet eftersom stora investeringar har gjorts och görs nationellt avseende infrastruktur för insamling och omhändertagande av förpackningsavfall. Förslaget ansluter till flera andra lagstiftningar och regeringen anser att det är viktigt att dessa är samstämmiga och att det är tydligt hur de förhåller sig till varandra.
Förhandlingarna om kommissionens förslag har inletts i rådet med de andra medlemsländerna under det svenska ordförandeskapet. Rådet ska därefter komma överens med Europaparlamentet om slutligt förslag till ny EU-lagstiftning. Regeringen avser att delta i förhandlingarna i enlighet med den svenska ståndpunkten.
Stockholm den 29 mars 2023
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2022/23:467 av Martin Kinnunen (SD) (Besvarad 2023-03-29)
Fråga 2022/23:467 Det svenska pantsystemet
av Martin Kinnunen (SD)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Sverige har ett av världens mest välutvecklande pantsystem. Vårt nuvarande pantsystem skapades 1984, och cirka 3 miljarder kronor har sedan dess investerats i den anläggning som tar emot förpackningsavfall i ett slutet kretslopp där aluminium och plast återvinns och blir till nya burkar och petflaskor. I dag har Sverige en återvinningsgrad av flaskor och burkar på närmare 90 procent. År 2021 pantades 2,4 miljarder förpackningar, vilket resulterade i 47 905 ton materialåtervunnen råvara. Därför är det olyckligt att EU nu vill tvinga Sverige att återinföra obligatoriska krav på återfyllningsbara förpackningar, i motsats till återvinningsbara.
I praktiken innebär återfyllningsbara dryckesförpackningar returglasflaskor, för svenskar kända som 33 centiliters- och 50-centilitersflaskor; de utgör i dag cirka 2,5 procent av alla förpackningar som svenska producenter av läsk, öl och vatten sätter på marknaden. Samtidigt utgör aluminiumburkar och petflaskor i dag 80 procent av förpackningarna.
Med en återvinningsgrad på 90 procent har vi enligt min uppfattning i hög grad redan genomfört en effektiv klimatomställning på förpackningsmarknaden.
Om EU inför skarpa krav på att öka andelen återfyllningsbara dryckesförpackningar så skulle det backa den svenska dryckesmarknaden decennier bakåt i tiden, när människor kånkade på röda backar med öl och läskedrycker från mataffärer och Systembolaget. Jag tror inte att det vare sig är önskvärt från medborgarnas sida eller att det skulle addera någon miljönytta, inte minst då det sannolikt skulle tvinga fram ökad bilism i samband med mathandling.
Om EU-kommissionen tvingar oss att i stor skala återinföra returglasflaskorna kommer det att ha en negativ påverkan på framtida investeringar i retursystemet som krävs för att säkerställa en fortsatt hög insamling och tillgång till högkvalitativ återvunnen råvara. Något som är nödvändigt för att dryckesproducenterna ska kunna uppfylla kravet på ökad andel återvunnen plast i plastflaskorna, enligt samma direktiv.
Det kommer även att bli en kraftig kostnadsökning för svensk bryggerinäring, och då inte minst för mindre bryggerier. Att investera miljontals kronor i ny tvättningsutrustning för returglasflaskor, nya produktionslinjer och dylikt är kostsamt, och inte en pålaga vi bör lägga på en industri som likt många andra kämpar med ökade kostnader i spåren av lågkonjunkturen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Vilka åtgärder avser Sveriges regering att vidta för att värna det svenska pantsystemet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.