Det misstänkta PISA-fusket

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1558 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2020/03767/S

U2020/03768/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1558 av Lars Püss (M)
Det misstänka PISA-fusket och på fråga 2019/20:1559 av Lars Püss (M) Felaktiga exkluderingar ur PISA-undersökningen 2018

Lars Püss har frågat mig vad jag avser att göra för att reda ut hur det kommer sig att Sverige har fuskat med PISA-undersökningen, och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att något liknande fusk inte ska kunna ske igen. Lars Püss har även frågat mig om jag kände till att elever medvetet, och i strid med OECD:s regelverk, exkluderats från att göra PISA-provet.

Regering, riksdag och hela det svenska skolsystemet behöver ha bra underlag om elevers kunskaper och kvaliteten i grundskolan för att kunna fatta adekvata beslut. PISA är en av flera viktiga internationella studier för att följa ett skolsystems kunskapsresultat. För regeringen är det därför ytterst viktigt att den statistik och kunskap som vi får om Sveriges skolsystem från PISA och andra internationella studier är och kan tolkas korrekt och att resultaten är jämförbara över tid.

Det är allvarligt att det nu uppstått eventuella frågetecken kring statistiken kring utrikes födda elever i PISA 2018. Man ska kunna lita på en så stor studie som PISA. Givetvis ska varje deltagande skola hålla sig till de regler som bestämts av OECD när det gäller vilka elever som ska göra testet.

Det är Statens skolverk som ansvarar för Sveriges deltagande i PISA. Jag har försäkrat mig om att Skolverket tar den här frågan på allra största allvar. Jag förutsätter exempelvis att Skolverket på bästa sätt kommer att arbeta för att instruera deltagande skolor om gällande regler vid deltagande i PISA 2021.

Enligt Skolverket har studien genomförts i enlighet med gällande riktlinjer från OECD, och OECD har sedan tidigare granskat och godkänt PISA 2018. Skolverket har också själva redogjort för att det eventuellt saknas utrikes födda elever i urvalet, vilket enligt Skolverket kan vara en effekt av bortfall och exkluderingar (se PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap (2019) och PISA 2018: Undersökningens syfte, genomförande och representativitet, information publicerad på www.skolverket.se). Regeringen utgår givetvis från att svenska myndigheters och OECD:s officiella statistik är korrekt. Jag har därför inte haft några skäl att ifrågasätta statistiken.

Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg att de svenska kunskapsresultaten de senaste åren har ökat i en rad olika internationella mätningar. Skolverket anger också att det inte finns skäl att ifrågasätta den resultatuppgång bland elever med svensk bakgrund som skett.

För mig är det dock viktigt att inga som helst tvivel ska råda kring Sveriges kunskapsresultat. Därför välkomnar jag att OECD, som tidigare meddelats, återigen kommer att granska den svenska statistiken.

Stockholm den 23 juni 2020

Anna Ekström