Den svenska coronastrategin
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1188 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
S2020/03309/FS
S2020/03315/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1188 samt fråga 2019/20:1192 av Marcus Wiechel (SD) Den svenska coronastrategin samt Nekad intensivvård trots plats
Marcus Wiechel har frågat mig vad som krävs för att jag och regeringen ska ändra coronastrategi samt om jag och regeringen anser att det är befogat att inte ge patienter i behov av intensivvård den vård de behöver samtidigt som det finns lediga platser, eller om jag avser att verka för en förändring.
Som jag tidigare svarat frågeställaren tar regeringen utbrottet av covid-19 på största allvar. Både i Sverige och i andra länder är fokus för arbetet mot covid-19 att minska smittspridning samt värna de äldre och sköra i samhället.
Under en pandemi måste information, råd och restriktioner alltid uppdateras med hänsyn till utvecklingen. Det sker i Sverige såväl som i andra länder. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen lämnar råd som utgår från forskning och vetenskapliga bedömningar. Eftersom covid-19 orsakas av ett nytt virus tillkommer ständigt ny kunskap, både om virusets egenskaper och om pandemin, som medför att nya eller förändrade åtgärder vidtas.
Folkhälsomyndigheten har redovisat att spridningen av säsongsinfluensa och vinterkräksjuka har avtagit både tidigare under säsongen och under kortare tid än vanligt. Vidare har resandet under påskhelgen varit betydligt mindre än normalt, enligt statistik från Telia. Detta kan enligt Folkmyndigheten vara tecken på att rekommendationer om att tvätta händer, hålla avstånd och avstå icke-nödvändiga resor har haft effekt.
Att covid-19 har spridits på ett flertal äldreboenden i Sverige är oerhört beklagligt. Det råder ingen tvekan om att insatserna behöver intensifieras för att komma tillrätta med det. Att jämföra antal dödsfall, både i procent och i faktiska tal, mellan länder är dock vanskligt. Dels kan länder befinna sig i olika faser av utbrottet, dels kan rapporteringen av dödsfall skilja sig åt.
När det gäller intensivvården finns den 16 april intensivvårdsplatser tillgängliga i hela landet, och genom stora ansträngningar från vårdens personal tillkommer det i princip dagligen ytterligare platser. Det har hittills betytt att de nationella principer som Socialstyrelsen tillsammans med medicinska och medicinsketiska experter har tagit fram för intensivvård under extraordinära förhållanden inte har varit aktuella.
Det kan emellertid vara bra att veta att ansvariga specialistläkare alltid gör en bedömning av om en patient bedöms ha nytta av och klara av den stora påfrestning på kroppen som intensivvård innebär. En sådan medicinsk-etisk bedömning görs även under normala omständigheter och handlar i grunden om att undvika att utsätta patienter för onödigt lidande.
Jag vill återigen betona att allt arbete som utförs handlar om att dämpa smittspridningen, skydda äldre och sköra grupper samt stärka vårdens kapacitet att hjälpa sjuka.
Stockholm den 22 april 2020
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2019/20:1188 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2020-04-22)
Fråga 2019/20:1188 Den svenska coronastrategin
av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Under rådande pandemi har vi sett hur Sveriges slapphänta coronastrategi sticker ut i ett internationellt perspektiv. Regeringen har valt en linje som går tvärtemot större delen av den internationella expertisen, WHO inkluderat, samt tusentals svenska experter och forskare.
Vi har återkommande sett hur regeringen i sina ställningstaganden hänvisar till Folkhälsomyndighetens analyser och rekommendationer. Myndigheten har återkommande gått ut med information till allmänheten och kommit med svar på frågor. Dessa svar har dock betraktats som otydliga och vaga.
Tidigt kunde vi se hur Folkhälsomyndigheten eller dess nyckelpersoner gått ut med information som snabbt kunde konstateras vara felaktig. Initialt fanns det enligt myndigheten ingen risk att viruset skulle spridas i Sverige över huvud taget och att det skulle ligga nära en vanlig influensa i såväl varaktighet som dödlighet. Människor uppmanades därför att leva som vanligt. När det fanns en smittspridning kom Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog med ett antydande om att vi nått en peak i Sverige, innan vi ens hade 100 bekräftat smittade personer.
Vid frågor från journalister om svenska medborgare borde ställa in sina skidresor till Alperna under sportlovet sade man att det inte behövdes – där fanns nämligen ingen spridning alls. Myndigheten ansåg inte heller att det fanns någon nytta med att testa, stoppa eller isolera resenärer från riskområden. Ansikts- eller andningsskydd hjälpte enligt myndigheten inte för att minska smittspridningen, och det fanns ingen risk för smitta inom kollektivtrafiken. Vidare trodde man att barn eller symtomfria inte kunde föra viruset vidare och därför var smittfria.
Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog hävdade den 9 april att smittspridningen i Stockholm började plana ut samtidigt som det registrerades fler än någonsin tidigare, varför påståendet också avfärdats av regionen. Listan över vad många anser vara ytterst märkliga påståenden kan göras mycket längre, likväl är de exempel på uttalanden som gått tvärtemot vårdpersonalens verklighet.
Regeringen har trots detta aktivt valt att fortsätta lita på den så kallade expertmyndigheten, som frekvent och återkommande kommit med vad vissa av oss skulle kalla för dödliga misstag. Även när de uppdaterat sina rekommendationer finns det exempel på hur informationen till allmänheten inte klart och tydligt skickats ut utan i stället försiktigt ha ändrats på hemsidan.
I skrivande stund har omkring 1 100 personer i Sverige avlidit till följd av coronaviruset. Ungefär hälften av Stockholms äldreboenden har drabbats, och människor som i normala fall hade fått intensivvård nekas detta i dag, trots att det fortfarande finns några platser lediga. I jämförelse med våra nordiska grannländer är dödligheten i Sverige katastrofal då den per capita är flera gånger så hög.
Det råder med andra ord inget tvivel om att den av experter så hårt kritiserade svenska strategin ser ut att inte alls fungera som Folkhälsomyndigheten och regeringen hade hoppats. Det svenska experimentet kan, om vi får tro en rad namnkunniga experter, komma att bli ett förödande katastrofexempel för hela världen.
Folkhälsomyndigheten har naturligtvis en viktig roll att spela i vårt samhälle, men det vi hittills sett under coronakrisen är knappast särskilt förtroendeingivande. Det yttersta ansvaret för hanteringen under denna pandemi ligger på regeringen.
Med anledning av detta önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Vad krävs för att ministern och regeringen ska ändra coronastrategi?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.