Den ökande kristofobin i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2020/21:501 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:501 av Björn Söder (SD)
Den ökande kristofobin i Sverige
Björn Söder har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson, varför åtgärder mot den ökande kristofobin dröjer i Sverige, och om ministern avser att vidta snabba åtgärder för att förhindra fortsatta attacker. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Inledningsvis vill jag understryka att hatbrott aldrig kan accepteras i ett demokratiskt samhälle. Hatbrotten ska förebyggas och bekämpas oavsett vem det är som drabbas. Brottsoffren ska uppleva att samhället tar brotten – och offrens utsatthet – på stort allvar. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott omfattar alla former av rasism. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen en förstärkning av arbetet mot rasism med 10 miljoner kronor. Alla ska känna trygghet att utöva sin religion.
Polismyndigheten och övriga rättsväsendet har på senare år förstärkts avsevärt. En del i att minska brottsligheten och öka tryggheten för alla i hela Sverige är att väsentligt öka antalet polisanställda. I syfte att stärka och vidareutveckla polisverksamheten ska Polismyndigheten till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 personer jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Hur resurserna ska användas är en fråga för Polismyndigheten att besluta om.
På det lokala planet samverkar polisen med till exempel kommuner, skolor, företag och ideella organisationer. Särskilt viktig är kommunikationen med organisationer som företräder grupper som är särskilt utsatta för hatbrott. Inom polisen finns särskilda hatbrottsutredare och specialister som driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott.
Kamerabevakning är ett av flera verktyg som kan användas för att bekämpa hatbrott. Den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 innebär att kamerabevakning av religiösa samfunds lokaler numera är tillståndsfri. Sedan den 1 januari 2020 får även polisen bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen.
Utöver det arbete som de rättsvårdande myndigheterna bidrar med kan trossamfund och ideella föreningar söka statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder, enligt förordning (2018:1533) om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället.
Som framgår ovan pågår mycket arbete för att förebygga och bekämpa alla former av hatbrott. Jag kommer även fortsättningsvis att noga följa frågan och är inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder vid behov.
Stockholm den 25 november 2020
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2020/21:501 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2020-11-25)
Fråga 2020/21:501 Den ökande kristofobin i Sverige
av Björn Söder (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Kristofobin ökar alltmer i Sverige. Misshandel, diskriminering och vandalism är några av de uttrycksformer som riktas mot kristna.
Jag har tidigare i skriftliga frågor tagit upp problematiken (i bland annat 2020/21:64, 2019/20:1871 och 2020/21:192), och även om svaren är att man ”följer utvecklingen noga” och att polisen i regleringsbrevet för 2020 fick ett nytt uppdrag på området så är det uppenbart att kristofobin måste bekämpas vitt och brett, inte bara genom rättsväsendet utan också genom förändrade attityder som skapar tolerans gentemot kristna.
Detta är ett nytt fenomen i det en gång kristna Sverige där nu intoleranta religiösa åskådningar gjort intåg och växer oroväckande.
I fredags vandaliserades en katolsk kyrka i Göteborg. Enligt en som är aktiv i kyrkan ”skändades altaret, predikstolen slogs sönder, stolar och pallar slängts nerför trappan, skåp slagits sönder, minnestavlan för de avlidna slogs sönder, psalmböcker slängts överallt och de har gått bärsärk med brandsläckaren i kapellet där vi tänder ljus”.
Attacken ska ha skett vid lunchtid, men trots våldsamheter ska ingen människa blivit fysiskt skadad. Max Martin Skalenius blev vittne till förstörelsen och skriver att han ”känner ånger över att jag inte stannade lite extra så hade jag kanske fått se allting och stoppa det” men att det samtidigt kanske var lika bra för att inte riskera att mördas.
Det är tydligt att attackerna mot kristna och kristendomen i Sverige har intensifierats den senaste tiden. Trots detta är avsaknaden av snabba åtgärder från regeringen häpnadsväckande.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Varför dröjer åtgärder mot den ökande kristofobin i Sverige, och avser ministern att vidta snabba åtgärder för att förhindra fortsatta attacker?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.